Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Unika svampfynd i Stockholms tunnelbana

Publicerat torsdag 13 oktober 2016 kl 06.41
Frodas i artificiellt ljus och föroreningar
(1:47 min)
Therese Sallstedt provtar svampar
1 av 2
Geobiolog Therese Sallstedt undersöker bergväggen där svamparna lever. Foto: Johannes Lundberg/Naturhistoriska riksmuseet
Biofilm som innehåller svamp
2 av 2
Svampen lever tillsammans med cyanobakterier, kiselalger och amöbor. Foto: Johannes Lundberg/Naturhistoriska riksmuseet

Två svamparter som tidigare varit helt okända har upptäckts i Sverige. Och inte var som helst. Svamparna lever på väggarna i Kungsträdgårdens tunnelbanestation.

När tåget stannar vid perrongen nere på Kungsträdgårdens tunnelbanestation mitt i Stockholm har det blivit dags för en väldigt annorlunda svampexkursion.

För vid en av de bergväggar som dagligen passeras av tusentals människor har ett forskarteam från Naturhistoriska riksmuseet upptäckt två svamparter som hittills varit helt okända.

Geobiolog Therese Sallstedt visar hur de mikroskopiskt små svamparna tillsammans med cyanobakterier, amöbor och kiselalger bildar slemmiga mattor på de fuktiga väggarna.

– Det är jätteroligt. Ofta när man hör att forskare upptäcker nya arter så kanske man tänker att det är det i någon svårtillgänglig djungel någonstans. Men det här är ju ändå en miljö där många rör sig, så det här roligt.

De nyupptäckta svamparterna har fått de latinska namnen Bradymyces graniticola och Bacillicladium lobatum, och de verkar helt enkelt frodas i det artificiella ljuset.

Samtidigt visar studier att de kapslar in olja från det förorenade vatten som sipprar ner längs bergväggen. Det gör att dessa svampar eventuellt kan bli användbara för oss människor.

– Tanken är att vi ska försöka odla de här svamparna i labb och ta reda på mer om hur det här fungerar och sedan på längre sikt kunna applicera det här i förorenad mark. Som små reningsverk helt enkelt, säger geobiologen Magnus Ivarsson.

Det här är första gången som forskare har undersökt ekosystemen i den här typen av urbana miljöer som skapats av människor. Och det verkar som om det finns en större biologisk mångfald än vad man anat.

– Alla bergrum håller på vissa hemligheter när det gäller ekologi och biologi. Det gäller bara att leta, säger Magnus Ivarsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".