Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu väljer USA president – så går valet till

Publicerat tisdag 8 november 2016 kl 09.46
Så väljer USA president
(2:21 min)
Grafik visar vilka delstater som lutar åt Trump och vilka som lutar åt Clinton.
Opinionen i USA 1 november. För senaste siffrorna se grafik länkad i artikeln.

Elektorer, swingstates och principen att vinnaren tar allt gör att presidentvalet i USA kan vara svårt att begripa sig på. Lär dig mer om lynniga opinions­mätningar och bakgrunden till kandidaternas strategier.

Swingstates – delstaterna som avgör valet

Vilken delstat som helst kan anses vara en swingstate, om väljarna där inte tydligt lutar åt endera demokraterna eller republikanerna.

En delstat med många invånare väger tyngre och har fler så kallade elektorsröster, det gör att vissa swingstates är extra viktiga för en presidentkandidat att vinna.

Opinionen i delstaterna just nu

Topp 5: Swingstates 2016

[ { "cartodb_id": 21, "dateText": "Florida", "date": "2016-10-01", "time": "", "lat": 28.314159, "lng": -82.455377, "zoom":5, "loc": "", "adr": "Florida", "event": "Tung delstat med 29 elektorsröster. År 2000 var det Florida som avgjorde att George Bush blev president.", "audio": "http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?playaudio=5885148", "image": "" }, { "cartodb_id": 18, "dateText": "Pennsylvania", "date": "2016-10-02", "time": "", "lat": 40.848008, "lng": -77.501021, "zoom":5, "loc": "", "adr": "Pennsylvania", "event": "20 elektorsröster. Delstaten har en stor del äldre väljare, och en stor andel vita. Har inte röstat republikanskt sedan valet 1988.", "audio": "http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?playaudio=5885151", "image": "" }, { "cartodb_id": 45, "dateText": "Ohio", "date": "2016-10-03", "time": "", "lat": 40.303469, "lng": -82.376513, "zoom":5, "loc": "", "adr": "Ohio", "event": "18 elektorsröster. Har röstat på den vinnande kandidaten i varje val sedan 1960. Anses vara den tuffaste av alla swingstates.", "audio": "http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?playaudio=5885153", "image": "" }, { "cartodb_id": 37, "dateText": "Michigan", "date": "2016-10-04", "time": "", "lat": 44.047823, "lng": -84.593368, "zoom":5, "loc": "", "adr": "Michigan", "event": "16 elektorsröster. Demografin i delstaten har blivit allt mer blandad. Har röstat på Demokraterna i sex av de senaste sju valen.", "audio": "http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?playaudio=5885155", "image": "" }, { "cartodb_id": 42, "dateText": "North Carolina", "date": "2016-10-05", "time": "", "lat": 35.435826, "lng": -79.343726, "zoom":5, "loc": "", "adr": "North Carolina", "event": "15 elektorsröster. Obama segrade med mycket liten marginal 2008. I övrigt republikanskt sedan 1960-talet.", "audio": "http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?playaudio=5885156", "image": "" } ]

I år kan minst 11 delstater anses vara swingstates, enligt Politico:

  • Florida (29 elektorsröster)
  • Pennsylvania (20)
  • Ohio (18)
  • Michigan (16)
  • North Carolina (15)
  • Virginia (13)
  • Wisconsin (10)
  • Colorado (9)
  • Iowa (6)
  • Nevada (6)
  • New Hampshire (4)

Vissa brukar inte räkna med Michigan utan ser Minnesota som en viktigare swingstate i årets presidentval.

Guide: Bered dig på en lång natt

Vägen fram till valet

Innan själva presidentvalet har partierna – Republikaner och Demokrater – egna processer för att välja fram sina respektive presidentkandidater.

Detta görs genom primärval och nomineringsmöten på vintern och våren under valåret.

Samtliga kandidater för respektive parti ställer upp i primärvalen och nomineringsmöten och delstaterna har antingen det ena eller det andra av dessa två.

Experternas primärvalsguide

Presidentvalet och elektorerna

2016 äger presidentvalet i USA rum 8:e november. Valsystemet är utformat så att man indirekt röstar på presidentkandidaterna.

Väljarna röstar på elektorer som för närvarande uppgår till 538 totalt – antalet elektorer är lika många som varje delstats kongressdelegation.

Kalifornien har flest antal elektorer, 55 stycken, och de delstater som har minst har 3 elektorer vardera.

Den kandidat som får flest röster i en delstat får delstatens samtliga elektorer.

Det gäller överallt utom i delstaterna Nebraska och Maine, där den kandidat som fått flest antal röster får två elektorsröster från delstaten, och därefter får kandidaterna en elektorsröst per distrikt de vunnit.

Hittills har det bara hänt en gång att alla elektorsröster från dessa två delstater inte gått till samma kandidat. Det var 2008 då Obama vann i ett av Nebraskas distrikt och fick en av delstatens fem elektorsröster.

Den presidentkandidat som får 270 eller fler elektorer blir USA:s nästa president. På så sätt tillåter elektorskollegiet att en kandidat kan vinna presidentvalet även om hen inte får flest antal röster.

Det hände år 2000 då Al Gore förlorade mot George Bush. Trots att Gore fick fler antal röster totalt så fick Bush fler elektorer.

I praktiken kan presidentkandidaterna få exakt lika många elektorer, 269 vardera. Då spelar representanthuset en viktig roll – med en röst per delstat väljer representanthuset president.

Elektorerna, som tillsätts av partierna, sammanträder i december och lägger formellt sina röster på presidenten, och vicepresidenten.

Eftersom det är först när elektorerna röstar som det blir formellt innebär det att folket tekniskt sett inte väljer president direkt.

Bonusvideo: P3 Nyheter förklarar valet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".