Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Mammor lär sig om droger för att hjälpa sina barn

Publicerat torsdag 5 januari 2017 kl 04.50
"Jag vet inte hur allt ser ut eller hur man tar det"
(1:39 min)
Droger som beslagtagits. Foto: Tobias Röstlund /Scanpix.
Beslagtagna droger. Arkivfoto: Tobias Röstlund /Scanpix.

Hur hjälper man sitt barn om man inte vet vilka droger som finns i deras närhet? Det frågade en grupp mammor i Södertälje som ville veta mer.

Det kan vara svårt att som förälder upptäcka om ens barn använder narkotika. Syrianska kvinnoförbundet i Södertälje ordnade därför nyligen en informationsträff med polisen för att föräldrar ska kunna lära sig mer.

Farha Halef, som är styrelseledamot i förbundet, säger att hon själv inte kände till alla droger som polisen visade.

– Är man inte insatt på ett eller annat vis – jag själv vet inte hur allt ser ut, hur man tar det eller hur symptomen ser ut – så är det faktiskt ett problem.

– Vi ser ju att det finns ett problem. Bara för att vi är syrianer är vi inte förskonade från narkotika och knark, våra barn lever i det, säger Farha Halef.

Ett av de barnen var Daniel som började ta droger som tonåring. Han är nu 28 år och har levt med missbruk i mer än tio år.

Kokainet förändrade honom som person – men föräldrarna frågade aldrig om droger.

– Det är tabu. Knarket är något fult, det är skam och man skämmer ut hela familjen och släkten om det kommer ut. Droger ska inte tillhöra oss, tycker de, säger Daniel.

Men problem med droger tillhör hela Södertälje, visar den årliga elevenkäten. I stadsdelar där det bor många kristna med rötter i Mellanöstern, säger sig de unga använda narkotika precis lika mycket som i andra delar av staden.

För att få dem att sluta tycker Daniel att man måste visa vad priset är. I hans fall var priset tre psykoser, pajat immunförsvar och många nätter i en häktescell.

Till slut, när han bestämt sig för att sluta, så berättade han för sin familj.

– Då försvann en stor sten från mig. Det kändes skönt att inte längre ha något att dölja, att kunna vara mig själv. Jag är stolt över min morsa och farsa.

– Många syrianer skyddar sina barn, men min föräldrar tog råd, de ringde runt och frågade "vad ska vi göra?". Det har hjälpt mig, det är därför jag sitter här.

Han tycker det är bra att Syrianska kvinnoförbundets medlemmar lär sig mer om narkotika. Det fick även hans egen mor göra.

– Nu kan hon lika mycket som jag när det gäller droger. Ifall jag tar kommer hon att märka på en gång för hon har lärt sig alla symptomen.

Daniel är ett fingerat namn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".