Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Personalbrist vid Kriminalvården – polisen rycker in

Publicerat måndag 8 maj kl 11.00
"Vi har inte den kapacitet för ökningen"
(2:30 min)
Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens nationella transportenhet.
1 av 3
Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens nationella transportenhet. Foto: Maria Repitsch/Sveriges Radio.
Jerk Wiberg, gruppchef för gränspolisens inre utlänningskontroller i region Stockholm.
2 av 3
Jerk Wiberg, gruppchef för gränspolisens inre utlänningskontroller i region Stockholm. Foto: Maria Repitsch/Sveriges Radio.
Kriminalvårdens fordon.
3 av 3
Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio

I april tog Kriminalvården över ansvaret för alla transporter av frihetsberövade, ett uppdrag som polisen haft tidigare. Det betyder 9 000 fler transporter om året. Men gränspolisen i Stockholm måste fortfarande rycka in.

Då Kriminalvården inte har lyckats rekrytera personal till det nya uppdraget måste man fortsätta använda polisen, vilket får konsekvenser, enligt gränspolisen i Stockholm.

Tidigast i november i år kan myndigheten ha hunnit rekrytera personal till uppdraget, säger Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens nationella transportenhet.

– Vi har inte kapacitet för den här ökningen som är beräknad för 9 000 (transporter). Vi har rekryterat en tredjedel av det behovet, säger Johan Mellbring.

Enligt lagändringen, som trädde i kraft den 1 april, ska Kriminalvården till exempel ta över transporter av frihetsberövade som ska transporteras till någon av Migrationsverkets försvarsanläggningar.

Syftet är att polisen ska få mer tid för brottsutredningar och brottsförebyggande arbete. Men så har det inte blivit säger Jerk Wiberg, gruppchef för gränspolisens inre utlänningskontroller i region Stockholm.

– För ett antal veckor sedan fick jag avsätta hela min grupp att transportera fyra förvarstagna från Stockholm till Malmö, på grund av att Kriminalvården inte hade personal att utföra den transporten.

Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens nationella transportenhet, är medveten om kritiken från polisen.

– Polisen upplever att de inte alltid får hjälp och det beror på att vi har en övergångslösning

Kriminalvården kommer att nyanställa ett 90-tal personer för det utökade uppdraget. 

Jerk Wiberg vid gränspolisen i Stockholm, påminner om konsekvenserna.

– Det ena är att polisen fortsatt utför dem. Det andra är att personer som fått ett förvarsbeslut måste släppas om inte transporten till någon av Migrationsverkets förvarsanläggningar påbörjats inom ett dygn.

– Emellanåt kan inte Kriminalvårdens transporttjänst utföra transporten inom tjugofyra timmar.

Vad händer då?

– Ja, personen släpps ut.

Vad är det här för personer som släpps ut?

– Det kan vara en person som är brottsdömd. Dömd till utvisning utav domstol. Det kan vara en person som har en vanlig av utvisningsbeslut antingen från Migrationsverket eller polismyndigheten, Jerk Wiberg, vid gränspolisen i Stockholm.

Johan Mellbring vid Kriminalvården oroas över att lagändringen kan medföra ytterligare ökade transportuppdrag framöver.

– Sedan ska vi också komma ihåg att lagutrymmet medger för polis och andra myndigheter att lämna över totalt 28 000 transporter, enligt Kriminalvårdens beräkningar. Alltså ytterligare 19 000 utöver dagens utökning på 9 000.

– Vi behöver ha en diskussion framåt hur vi ska se på hela den eventuella utökningen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".