Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

BUP-personal: Vi uppmanas dölja vårdköer

Publicerat torsdag 13 juli kl 06.05
"Det ska inte synas att vi har långa köer"
(1:43 min)
Vårdköerna till BUP växer.
Bilden är arrangerad. Foto: SR & Stina Stjernkvist/TT

Personal inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, uppmanas att bland annat dölja köerna för neuropsykiatriska utredningar och förvränga bokföring.

På flera mottagningar över hela länet berättar personalen att man ger barn och ungdomar vård efter hur man får ut så mycket pengar som möjligt av landstinget.

– Så att det inte ska synas att vi har långa köer så uppmuntrar våra chefer oss att kryssa i vårdplaner som påbörjade, trots att vi tänker att de inte är det. Utan familjen kommer att få vänta på sin utredning, säger en psykolog på en mottagning i norra Stockholm.

Uppmanas av cheferna

Av rädsla är det få ur personalen som vill gå ut med sitt riktiga namn. BUP-psykologer och en före detta biträdande enhetschef berättar hur de själva uppmanas till det här av sina chefer, som i sin tur är pressade av landstingets krav.

Det rör sig bland annat om Sollentuna, Brommaplan, Danderyd och Solna.

Under resten av veckan fortsätter P4 Stockholm granska barn- och ungdomspsykiatrin. Har du själv erfarenheter du vill dela med dig av? Hör av dig till reportern.

Det kan handla om att räkna ett besök som tre enskilda. De försöker prata enskilt med både barnet och föräldrarna, för att kunna bokföra det som fler besök. Ibland är det nödvändigt, men personalen uppmanas på vissa mottagningar att göra det här även om det inte anses nödvändigt.

Att slänga in skattningsformulär till barnen, för att på så sätt tolka det som en utredning, och därmed få mer pengar är ett annat exempel. Samt att undanhålla patienter från officiella neuropsykiatriska utredningsköer.

Så därför har vi den inofficiella listan. Man vill inte att det ska synas hur det egentligen ser ut, och det är fler BUP-mottagningar som tampas med det här problemet, inte bara där jag jobbar

Mottagningarnas ekonomi baseras på poäng

Systemet grundar sig i landstingets prestationskrav på mottagningarna. Varje besök och behandling räknas om till poäng i det så kallade Pastillsystemet. Fler poäng ger mer pengar från landstinget, då hälften av mottagningarnas ekonomi är prestationsbaserad.

Exempelvis ger ett mottagningsbesök 1.0 poäng och en normal utredning 8.0 poäng. Det saknas i dag tydliga riktlinjer kring hur den här bokföringen ska ske, vilket öppnar upp för varje mottagning och enskilda behandlare att göra egna tolkningar och skapa lokala riktlinjer.

Det här systemet pressar alla vi pratat med inom BUP, då färre poäng innebär mindre pengar till vården av barn och ungdomar, och i förlängningen en sämre arbetsmiljö för personalen.

– Man delar också ut formulär till patienterna för att räkna det som en liten utredning så att det ger mer pengar. Det är reella missförhållanden det handlar om. Kliniska överväganden kommer inte i första hand. Det har sipprat in hänsyn till hur man ska bokföra för att det ska se ut som att vi gjort mycket större arbete än vad som faktiskt görs, säger psykologen Mårten Hammarlund på BUP i Solna.

Hur mottagningarna gör ser olika ut. På vissa mottagningar känner personalen inte igen dessa sätt att registrera.

– Man tittar mer på just vårdkvantitet än vårdkvalitet. Det är det vi pratar om hela tiden. Hur ska vi göra för att vi ska ta in så mycket pengar som möjligt, för att vi ska kunna få det att se ut som att vi har fler besök så att vi får mer betalt. Snarare än vad ska vi erbjuda för vård, säger en psykolog på BUP Brommaplan.

Personalen: statistiken stämmer inte

Vården av barn och ungdomar inom BUP ska registreras och presenteras på Sveriges kommuner och landsting, SKL:s hemsida med väntetider. Men våra källor inom BUP menar alltså att den här statistiken inte stämmer.

– Nej, de officiella siffrorna stämmer inte, säger en anställd vid en BUP-mottagning.

– Nej, kön för läkartider har ökat mycket. Kön för utredningar också. Statistiken där stämmer inte, säger en annan på BUP-mottagningen i Danderyd.

Ett annat sätt att få statistiken att se bättre ut, och därmed få mer ersättning, är att ta in så många nya barn och ungdomar som möjligt inom vårdgarantins 30 dagar. Därefter läggs patienterna "på is" och de får vänta flera månader till nästa besök.

Så fungerar det ekonomiska systemet

Mottagningarnas ekonomi i Stockholms läns landsting baseras till hälften av en fast summa. Den andra hälften är prestationsbaserad efter poäng man tjänar in för varje enskild behandling.

Varje poäng (i systemet kallat vikter) omvandlas till kronor. Ett poäng är värt 717 kronor. Varje mottagning ska sedan nå upp till rätt antal poäng för att få hela ersättningen. Om man inte klarar målen dras pengar bort.

Exempelvis är ett vanligt mottagningsbesök är värt 1.0 poäng. En normal utredning 8.0 och en omfattande utredning 12.0.

Målen för mottagningarna ser olika ut beroende på hur många barn och ungdomar som finns i det området. Ju större potentiell mängd patienter det finns, ju högre är målen satta.

Källa: Landstingets avtal för 2017.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".