Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Falska automatlarm kostar miljarder

Publicerat torsdag 24 november 2005 kl 06.37

Nästan alla automatlarm är falska. Uppmot 98 procent av alla utryckningar vid brandlarm eller inbrottslarm sker i onödan. Det kostar samhället miljardbelopp varje år enligt SOS alarm.

De allra flesta automatbrandlarm eller inbrottslarm som orsakar utryckningar är falska, det vill säga när räddningstjänst eller vaktbolag kommer till platsen visar det sig att det inte brinner eller har skett något inbrott. Och de falska utryckningarna kostar stora pengar.

- Den stora konsekvensen som är är ju att svenska företag och svenska kommuner betalar väldigt mycket pengar för bomutryckningar. Vi tror att man betalar kanske i Sverige totalt sett uppåt en miljard kronor årligen, till räddningstjänst och vaktbolag för i princip bomutryckningar, säger Per-Martin Hedström, produktområdschef för säkerhetstjänster på SOS Alarm.

Enligt den undersökning som SOS Alarm har gjort sker upp mot 97 till 98 procent av utryckningarna när det gäller både automatbrandlarm och inbrottslarm i onödan. Undersökningen är gjord med hjälp av statistik från SOS kunder och från Räddningsverket.

I många fall beror falsklarmen på att personal hanterat utrustningen fel, enligt Per-Martin Hedström. När det gäller bränderna så är det de allt känsligare branddetektorerna som ställer till det, säger han.

- De allra flesta av de här falsklarmen, beror på att personal och hantverkare gör fel ute på plats. Man tänder ljus på lucia, man tar in hantverkare som svetsar mattor. 

Ett sätt att få ner kostnaderna för falsklarm är att komma överens med kunden om olika sorters utryckningar, att till exempel skicka en väktare som går ett varv runt huset till att börja med vid ett inbrottslarm.

Olika sorters utryckningar går också att införa vid automatbrandlarm, och finns redan på sina håll, till exempel i Södertörn. Och sådana system kommer att bli vanligare.

- Vi vet ju att det finns ett stort intresse. Det känns inte motiverande att åka på en massa bomåkningar så att säga, säger Per-Martin Hedström till Radio Stockholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".