Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tonårsflickor mår dåligt av stress

Publicerat måndag 9 oktober 2006 kl 07.20

Tonåringar i Sverige får allt oftare huvudvärk och ryggont till följd av stress och det är framförallt flickor som drabbas. En ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet visar att mer än varannan 18-årig flicka - oavsett var hon bor i landet - känner sig så stressad att hon får huvudvärk eller ont i ryggen varje dag.

Forskaren Gunilla Brun Sundblad som står bakom den omfattande undersökningen, säger till Radio Stockholm att resultatet är mycket oroande. 

Elever från hela landet i undersökningen
Undersökningen har omfattat totalt 1300 ungdomar i ett 50-tal skolor i hela landet. En delstudie som gjordes häromåret visade att var fjärde 15-åring i Sverige hade ont i ryggen nästan varje dag.

Nu är hela undersökningen färdig - och den visar alltså dels att flickor i åldrarna 12, 15 och 18 år oftare drabbas av stress och stressrelaterad värk än pojkar, dels att andelen stressade flickor i 18-årsåldern ökat extra mycket på bara några år.

Många får huvudvärk eller ryggont dagligen
61 procent - eller sex av tio flickor i 18-årsåldern är ofta stressade - de flesta av dessa upplever så svår stress att det nästan dagligen yttrar sig i huvudvärk eller ryggont.

Vanligen brukar stressig tillvaro betraktas mest som ett storstadsproblem men enligt Gunilla Brun Sundblad visar resultatet av studien att ambitiösa tonåriga flickor har stora krav på sig oavsett var i landet de bor.

Skiftande psykologhjälp på skolor
Skolan som ofta är den fasta punkten i många ungdomars tillvaro har emellertid mycket skiftande förmåga att ta hand om dem som mår dåligt.

I en kartläggning över Stockholms skolor som precis är klar är skillnaderna mer än tydliga. Till exempel har 2000 elever i Kista stadsdel tillgång till totalt fyra psykologer medan i angränande Hässelby-Vällingby går det mer än dubbelt så många elever på samma antal skolpsykologer.

– Tillgången är god ibland, mycket god ibland och sämre ibland, allstå nyckfull. Om ett barn som mår dåligt befinner sig i en skola där tillgången är dålig, det barnet förlorar tid helt enkelt. Och tid är faktiskt en viktig faktor för ett barn som växer, säger Simone Ohrling, som kartlagt psykologtillgången i Stockholms skolor.


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".