Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bättre att satsa på vanliga arter

Publicerat tisdag 12 april 2011 kl 06.45
Om man satsar på vanliga arter såsom torsk får också ovanliga arter bra förutsättningar. Foto: Andreas Kron / Sveriges Radio

Man borde satsa mer på att bevara vanliga arter i havet än ovanliga. Det säger professor Kerstin Johanesson som forskar om marin ekologi vid Göteborgs Universitet. Och hon menar att det till exempel behövs fiskkvoter för enskilda fjordar längs Västkusten.

– Dom vanliga arterna är alltså egentligen dom som upprätthåller funktionerna i ekosystemet. Jag kallar dom för bjälklagsarter, det är dom som egentligen får huset att hålla ihop, säger Kerstin Johanesson, professor i marin ekologi.

Utanför Västkusten finns det omkring 6000 kända arter. Enligt Kerstin Johanesson så är 10 procent av dessa  viktiga för havets ekosystem. Och om man satsar på dom viktigaste arterna skapar man också bättre förutsättningar för de ovanliga arterna att överleva.

Det handlar bland annat om våra vanligasta matfiskar såsom torsken som när den försvinner från ett område skapar stor oreda.

– När torsken försvinner från en fjord så blir det väldigt mycket småfisk oftast. Då menar jag väldigt liten fisk, spigg, små sandstubb och smörbultar och annat. Dom äter upp alla kräftdjuren som finns och kräftdjuren är väldigt viktiga renhållningsarbetare i systemet.

De senaste tio åren har man upptäckt att det finns genetiska skillnader mellan torsk på olika platser. Och  att om torsken försvinner från ett område är det mycket svårt att få den tillbaka.
Det samma gäller andra arter och det måste man tänka på i framtiden.

– Tyvärr kommer vi in lite för sent när det gäller torsken. I dom bohusländska fjordarna har vi haft lokala bestånd och dom har i flera fall förmodligen gått helt förlorade.

– Här skulle vi ha förvaltat varje fjord för sig, inte bara fiskat torsk utefter en gemensam Nordsjökvot utan vi skulle bestämt, hur många torska kan vi ta i Brofjorden, i Gullmarsfjorden. Då hade vi klarat de lokala bestånden. Nu hoppas jag att vi ska få igång den här diskussionen så att vi inte gör samma misstag med andra arter, säger Kerstin Johanesson, professor i marin ekologi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".