Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chalmers tävlar om miljarder

Publicerat onsdag 4 maj 2011 kl 10.55
Miljarder till forskning i tio år ligger i potten
(1:14 min)
Grafen har många tillämpningsområden, visar Jari Kinaret . Foto: Epp Anderson/Sveriges Radio

Chalmers ger sig in ett riktigt prestigeprojekt, att bli med i en av EU:s första två vetenskapliga så kallade flaggskepp någonsin.

Sex olika pilotprojekt tävlar om de två ärofyllda positionerna. De två flaggskeppen garanteras vardera inte mindre än 100 miljoner euro eller närmare en miljard kronor om året i tio år.

Fysikprofessorn Jari Kinaret leder pilotprojektet om grafen,  det nya supertunna men urstarka materialet som kommer att ändra mångas vardag.

– Jag ser att vi har mycket bra chanser att vara med bland de två flaggskeppen som väljs ut, säger professorn i fysik vid Chalmers Jari Kinaret. Han leder ett pilotprojekt med 9 europeiska universitet och forskningscentrum.

Om Jari Kinarets pilotprojekt skulle vinna får man pengar som skulle räcka till motsvarande tusen forskartjänster runt om i Europa i tio år. Redan nu kan minst 150 forskningsprojekt bli aktuella.

Så sent som i fjol gav upptäckten av grafen 2004, det endast en kolatom tjocka unika materialet, Nobelpriset i fysik. Det två nobelpristagarna är med i pilotprojektet för att höja dess status.

– Grafen är starkast, lättast, tunnast, det leder elektricitet mycket bättre än kisel. Så det har många intressanta tillämpningsområden, säger Jari Kinaret.

Än går det inte att förutse allt man skulle kunna ha det nya materialet till men höghastighetselektronik, snabbtankande elbilar drivna av superkondensater, böjliga pekskärmar och nya implantat är några exempel. Även om det ännu inte finns några grafenprodukter på marknaden så kommer vardagen med den inte bli sig lik.

– Grafen har så breda möjligheter så jag skulle närmast jämföra det med vad som hände när plast fick sitt genombrott förra seklet. Möjligheterna är jämförbara, skulle jag säga.

Epp Anderson

epp.anderson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".