Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Högskolorna gynnar studievana elever

Publicerat måndag 9 april 2012 kl 08.40
Professor: ”En lång väg att vandra”
(1:26 min)
Foto: FREDRIK PERSSON/ Scanpix

Det nya antagningssytemet till universitet och högskolor ökar den sociala snedrekryteringen till utbildningen. Det blir elever från akademikerhem och studievana miljöer som gynnas av regeringens nya antagningssytem med särskilda meritpoäng, enligt en Göteborgsforskare.  

– Någonting som har med klasstillhörlighet att göra är ju att du senare i livet ångrar dig, säger Christina Cliffordsson som är professor i pedagogik på Högskolan Väst och som forskar på Göteborgs Universitet kring de svenska utbildningssystemen. 

– Du kommer på att du vill läsa på universitetet. Men då står du där med betyg som inte ger behörighet till universitet och högskolor. Då blir det en lång väg att vandra, menar Christina Cliffordsson.

Det nya systemet med särskilda meritpoäng bygger på att eleven redan i grundskolan har siktet inställt på vad som ska läsas på universitetet.

Språk och matematik är särskilt lämpligt att läsa, om man vill gå rakt igenom utbildningssystemen, utan att behöva oroa sig för konkurens från äldre elever. Elever som kanske haft en betydligt krokigare väg fram till högskola och universitet.

– De som är väldigt målinriktade och som kan greppa systemets komplexitet eller som har hjälp och stöd med detta hemifrån, den studenten tjänar på ett sånt här system. Helt självklart är det så, säger Christina Cliffordsson.

Och redan talar statistik från Högskoleverket för att det blivit på det här sättet.

Antalet 19 åringar som tas in på högskolorna direkt från gymnasiet ökar mycket kraftig.

Vid senast intagningen till universitet och högskolor var 19 åringarna största åldersgruppen av alla nyintagna.

Det här slog igenom på alvar redan vid intagningarna 2006/07.

Professor Christina Cliffordsson anser att det nuvarande antagningssystemet dessutom är både krångligt och svåröverskådligt.

– Jag vill hävda att mycket krångligare än det är nu, det kan det nästan inte bli.

Från början av 1960 talet så gick den svenska utbildningsfilosofin ut på att universiteten mådde bäst av och var betjänt av en mångfald av studenter från alla samhällsklasser och i varierande åldrar.

Dåtidens pedagoger och politiker ansåg att det var bra ur samhällssynpunkt att alla kunde få en andra chans att plugga på universitetet.

Den chansen fick man ofta genom möjligheten att läsa upp sina gymnasiebetyg på Komvux.

Dessutom kunde arbetslivserfarenhet den så kallade 25:4 regeln ge pluspoäng vid antagningen till universitetet och högskola.

Även kunskapslyftet gav äldre studerande en möjlighet till akademiska studier.

Tommy Johansson

tommy.johansson@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".