Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Europas flodvatten kan ge mördaralg i Västerhavet

Publicerat fredag 14 juni 2013 kl 09.05
Bengt Karlson, marinbiolog: "Soligt och vindstilla, då får vi problem"!
(1:55 min)
Satellitbild av algblomningen i slutet av maj 2004 som visar hur spridningen kan se ut i Västerhavet. Foto: SMHI

Flodvattnet från det översvämmade Centraleuropa närmar sig Nordsjön. När de näringsrika vattenmassorna så småningom når Västerhavet bär det med sig förutsättningar för en gödningschock utmed den svenska västkusten.

I värsta fall väntar kaos och död i den känsliga marina miljön. Det har hänt flera gånger tidigare, berättar marinbiolog Bengt Karlson på SMHI i Göteborg.

– Den första som jag känner till är den stora algblomningen som vi hade 1988, då det blev en skadlig algblomning i hela Västerhavet - den så kallade chrysocromulinablomningen. Det är en art växtplankton som då kom att dominera fullständigt och som skadade både fiskar och filtrerande organismer, som musslor, säger Bengt Karlsson.

Den alg som sommaren 1988 orsakade en omfattande död bland fisk, fågel och marinlevande djur och förgiftade musselodlingar döptes till mördaralgen i media.

Algblomningen orsakades av den stora mängd kväve och fosfor som följde med flodvågen från ett översvämmat Europa den gången, i kombination med varmt och soligt väder. Och att strömmarna då förde flodvattnet in i Skagerack och Kattegatt.

Oceanograf Lars Andersson - även han på SMHI - beskriver den väg flodvågen väntas ta:

– Normalt sett så brukar den följa Jyllandskusten - danska västkusten - upp mot Skagen och in mot Bohuskusten. En del av det här flödet kan vika av vid Skagen och gå ner i Kattegatt, vilket ju då hänt tidigare, förklarar han.

Men det kan också bli som 1995 då både Elbe och Rehn svämmade över. Den gången späddes vattnet ut av ett ovanligt salt bräckvatten och ingenting hände på västkusten.

Eller så kan strömmen dra allt flodvatten rakt norrut, mot Norge i stället.

Men risken finns för ett "worst case scenario" - värsta tänkbara utfall, säger marinbiolog Bengt Karlson.

– Om det här vattnet med höga näringhalter kommer samtidigt som vi har en period med soligt väder och svaga vindar, då skall man tänka sig att vi får en blomning av en skadlig alg. Då kan vi få problem!

SMHI övervakar nu situationen med hjälp av provtagningar från forskningsfartyg inom programmet för ordinarie miljöövervakning, mätningar med ”FerryBox-system” på lastfartyg och färjor samt med satellit, när det är molnfritt.

Maja-Lena Hamrén
maja-lena.hamren@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".