Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Länken till den stora världen

Publicerat måndag 29 december 2014 kl 11.41
"Greta Garbo var med på båten, men hon tillät inga mikrofoner"
(8:39 min)
Svenska Amerika Liniens fartyg Gripsholm
1 av 3
Svenska Amerika Liniens fartyg Gripsholm. Foto: Göteborgs stadsmuseum, fotograf okänd
Gripsholm och Kungsholm i Göteborgs hamn. Foto: Göteborgs stadsmuseum, fotograf okänd
2 av 3
Gripsholm och Kungsholm i Göteborgs hamn. Foto: Göteborgs stadsmuseum, fotograf okänd
Stolt atlantångare i Göteborgs hamn. Foto: F. Gustavson, källa: Göteborgs stadsmuseum
3 av 3
Stolt atlantångare i Göteborgs hamn. Foto: F. Gustavson, källa: Göteborgs stadsmuseum

Svenska Amerika Linjen var Sveriges port mot omvärlden på ett annat sätt än idag. 2015 är det hundra år sedan den första atlantångaren lämnade Göteborgs hamn.

Det var alltid musik och folkmassor på kajen när de vita amerikabåtarna kom in till sin hemmakaj vid Amerikaskjulet, eller Betongskjulet som det också kallas, vid foten av Sjömanstornet. Här är det atlantångaren Gripsholm som anländer den 17 juli 1946, bland passagerarna då fanns den skygga Greta Garbo, den svenska hollywoodstjärnan som gjort sin sista film redan fem år tidigare.  

Rederiet Svenska Amerika Linjen skulle, om det funnits kvar, firat sitt 100-årsjubileum nästa år. För det var i december 1915 som den första båten Göteborg-New York avgick, S/S Stockholm hette den.  

Innan Svenska Amerika Linjen fanns reste man mellan Sverige och Amerika i regel via England – oftast var det med ångbåt från Göteborg till Hull på engelska nordsjökusten och sen tåg tvärs över England till Liverpool varifrån brittiska atlantångare gjorde resan över oceanen.

Svenska Amerika Linjen grundades egentligen alldeles för sent, för år 1915 var redan huvuddelen av den svenska emigrationen till Amerika över. Även om det på 1920-talet kom en sista utvandringsvåg till Amerika på vilken Amerikalinjen tjänade mycket pengar, så var det framförallt redan utvandrade svenskar på hembesök som kom att resa med Gripsholm Stockholm och Kungsholm och de andra vita båtarna. 

På hösten 1953 kom ett nytt vitt atlantfartyg uppför Göta älv – det var den nya Kungsholm som byggts på ett varv i Holland och som nu vid Stigbergskajen skulle utrustas och bäddas och dukas upp inför den första turen till New York. Vaktmannen Karl Kvarnström tyckte att Kungsholm, rederiets tredje fartyg med det namnet, var det vackraste hittills i rederiets historia.

På 1950-talet fick Amerikalinjen allt starkare konkurrens från flyget och kryssningar, bland annat jorden runt, blev för rederiet ett allt viktigare komplement till de reguljära turerna Göteborg-New York. Men i det längsta trodde familjen Broström som ägde Amerikalinjen på atlanttrafikens framtid och 1957 var det dags för ännu ett nytt fartyg, nya Gripsholm, som byggdes på ett varv i Genua i Italien och där radions Sven Jerring följde med på den veckolånga resan runt Europa, fram till de jublande folkmassorna på Göta älvs stränder.

Men tyvärr skulle Amerikalinjens betydelse och Göteborgs speciella ställning som Sveriges port mot Nordamerika inte bli särskilt långvarig. Det blev allt glesare mellan avgångarna och Svenska Amerikalinjen blev mer och mer ett renodlat kryssningsrederi- År 1975 berättade Bernt Friberg i radioprogrammet Vardags att det stolta göteborgsrederiets saga var all…

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".