Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Göteborg populärt turistmål

Publicerat tisdag 5 januari 2016 kl 09.26
"Spännande budgivning för hotelldrottningen"
(3:12 min)
Barn åker karusell på Liseberg. Foto: Jarl Ekenryd / SVT
Några barn åker karusell på Liseberg 1956. Foto: Jarl Ekenryd / SVT

Den stora jubileumsutställningen 1923 blev ett genombrott för Göteborg som turistmål. 

Göteborgs första riktiga hotell öppnades redan 1812. Det var Göta Källare vid Hotellplatsen, i vars närhet Göteborgs centralstation skulle byggas några decennier senare.

1859 fick Göta Källare en konkurrent i grannskapet när ett järnvägshotell slog upp sina portar vid Drottningtorget. Tysken Emil Eggers övertog senare ledningen för detta hotell som efter en stor till- och ombyggnad fick namnet Hotel Eggers.

Efter Emil Eggers död 1920 leddes hotellet i många år av hans hustru.

Hotelldrottningen

Ett tredje hotell var Palace Hotel vid Brunnsparken. Det öppnades 1907 i den byggnad som varit konstsamlarparet Matilda och Pontus Fürstenbergs hem. Palace var under första hälften av 1900-talet Göteborgs paradhotell, särskilt efter 1924 då det övertagits av Judith Karlander (1865-1944) som ibland kallades för Göteborgs hotell- och restaurangdrottning.

Judith Karlander drev också sommarrestaurangerna på Liseberg och i Trädgårdsföreningen och även ett ytterligare antal restauranger, bland annat ölstugan Tullen vid Järntorget som hon övertog när hon 1907 anlände till Göteborg, som nyskild fyrabarnsmor.

Palace blev med åren otidsenligt och stängde på 1960-talet, då matsalen blev banklokal. År 1952 hade det nya Park Avenue Hotel invigts och övertagit rollen som Göteborgs ledande hotell. Efter öppnandet av hotell som Gothia (1984) och Sheraton (1987) var det inte längre självklart vilket hotell som var stadens främsta.

Sevärdheter

I samband med den succéartade Jubileumsutställningen 1923 fick göteborgarna Liseberg. Samma år invigdes också det nya Konstmuseet samt Naturhistoriska museets nya byggnad i Slottsskogen. Även Botaniska trädgården öppnades under märkesåret 1923.

Sedan tidigare fanns Göteborgs museum i Ostindiska huset (öppnat 1861) och Trädgårdsföreningens park med Palmhuset som byggdes under senare delen av 1800-talet.

Andra sevärdheter som tillkom under 1900-talets första hälft var Sjöfartsmuseet med Akvariet och Sjömanstornet (1933), Röhsska konstslöjdsmuseet (1916) och Utlandssvenska Museet som låg på Avenyn. Det sistnämnda drevs av Riksföreningen för Svenskhetens bevarande i utlandet som värnade om att svenska språket och svensk kultur skulle fortleva bland de svenskar som lämnat fosterlandet och bosatt sig utomlands.

Paddan och annat

Göteborg erbjöd dock mer än bara Liseberg och museerna. Den år 1914 invigda Masthuggskyrkan, som redan tidigt började betecknas som en ”urgöteborgsk byggnad”, omskrevs i alla turisthandböcker om Sverige.

Paddans rundtursbåtar som startade 1939 blev också snabbt en populär aktivitet för både göteborgare och besökare.

På 1930-talet blev även den monumentala miljön kring den nya Götaplatsen en slags vallfartsort för kulturintresserade från hela landet, inte minst efter att Stadsteatern invigts 1934.

Efterkrigstiden

Efter andra världskriget hände till en början inte så mycket i Göteborgs utveckling som besöksmål. Svenska Mässan som tillkommit redan kring tiden för 1923 års utställning hade fått nya lokaler 1939 och på 1950-talet fortsatte utbyggnaden av mässhallarna.

Valhallabadet var när det invigdes 1956 Sveriges första stora moderna simhall och var en besöksmål innan fler städer i landet så småningom fick egna simhallar.

Ännu mer betydelsefull var bygget av Nya Ullevi som invigdes inför fotbolls-VM 1958. Den stora arenan mitt i staden var Sveriges största stadion i åtskilliga decennier.

År 1966 invigdes Älvsborgsbron som kanske mer kom att bli ett landmärke i staden snarare än en sevärdhet i sig. Under Älvsborgsbron gick Sessans och Stenas danmarksfärjor som särskilt från och med mitten av 1960-talet drog många människor till Göteborg.

På museisidan öppnades det gamla Kronhuset på 1960-talet som museum och besöksmål, efter en större restaurering.

Tillkomsten av Scandinavium, som invigdes i samband med Göteborgs 350-årsjubileum år 1971, var betydelsefull – Sveriges första stora inomhusarena och innan Globen i Stockholm invigdes 1989 landets ledande lokal för stora konserter och andra evenemang.

Även köpcentra lockade människor till Göteborg. Först blev Frölunda torg Nordens största inomhuscentrum när det invigdes av statsminister Olof Palme år 1966.

Östra Nordstans inomhusgalleria vars första etapper öppnades 1972-73 blev också en sevärdhet, samtidigt som det var ett shoppingmekka. 

 

I vår tid

Under de allra senaste decennierna har Göteborg fortsatt att försöka hänga med i utvecklingen. De viktigaste händelserna har kanske varit tillkomsten av Göteborgsoperan (1994), Universum (2001) och Världskulturmuseet (2004).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".