Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Spårvagnsförarnas anmälningar leder inte till åtal

Publicerat lördag 21 maj 2016 kl 17.04
"Han skulle döda mig"
(2:12 min)
Kriminalinspektören Anders Lycke
Kriminalinspektören Anders Lycke menar att det svåraste är just att det blir ord mot ord Foto: Ida Mikko / Sveriges Radio

Hot mot spårvagnsförare har fyrdubblats sen 2011, det visar P4 Göteborgs granskning. Men trots det så leder få anmälningarna till utredning och åtal.

Förarna P4 Göteborg pratat med upplever att man möter på fler aggressiva och respektlösa resenärer. En av dom är spårvagnsföraren Amandus som en dag kommer med linje 10 till Hjalmar Brantingsplatsen, han är flera minuter försenad och tvingas stänga dörrarna för några som kommer springandes.

- Det var en man som, ja, jag uppfattade det som att han skulle döda mig.

Amandus kör vidare till ändhållplats och sätter sig med telefonen på rasten i förarhytten.

- Sen kommer någon och bankar på förarhytten.

En av männen har kommit i fatt honom med en annan spårvagn.

- Det utspelar sig en situation där han säger att om jag inte hade suttit bakom dörrarna så hade han dödat mig.

Spårvagnsföraren Amandus anmälde hotet och fick senare ett brev från polisen att utredningen lades ner. Hot och våld mot tjänsteman ger högre straff i de få fall som någon döms för våldsbrott eller olaga hot. Och en av bristerna med övervakningskamerorna som bevis är att de enligt lag bara får ta upp film inifrån vagnen menar Niclas Olsson är enhetschef för affärsområdet trafik på Göteborgs spårvägar

- När du tittar på statistisken idag så är det inget som visar på om det hänt utanför vagnen eller innan för vagnen, och därför är det svårt att använda som bevismaterial, för det kan lika gärna vara ett hot som kommer mot föraren utanför vagnen.

Ett av problem men just hot mot förare är att det inte finns ljudupptagning på vagnen, och filmen från kamerorna kan främst användas för att identifiera gärningsmannen i våldsbrott. Anders Lycke, kriminalinspektör och förundersökningsledare i område syd, menar att det krävs mycket bevis för att föra hotanmälningar framåt i utredningen.

- Det är ju betydligt mycket lättare med våldbrott där det oftast finns en skada. Det är ju betydligt mycket svårare att visa på en skada för att någon har sagt någonting.

Finns det någon poäng i att anmäla?

- Det är ju svårt att bevisa när det är ord mot ord, och det idealiska fallet är att någon annan har hört det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".