Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Solceller ska bli effektivare genom att härma alger

Publicerat torsdag 1 september 2016 kl 13.13
"Naturen är vår bästa ingenjör"
(1:53 min)
Forskare framför odlingen av alger
1 av 2
Sofie Allert och Gustav Knutsson kollar veckans algskörd. Foto: Elisabeth Renström
Hand med skrapa i odlingen
2 av 2
Algerna samlas upp med en fönsterskrapa. Foto: Elisabeth Renström

Alger som lever i kalla och mörka vatten kanske kan hjälpa oss att bättre utnyttja solens energi. Det hoppas en grupp forskare i Göteborg som vill använda bruna kiselalger för att förbättra kapaciteten på solceller.

I ett oansenligt växthus i Bohuslän odlas bruna kiselceller i smutsvatten från en fiskodling. Forskarna vill åt algernas cellskal, som består av kiseldioxid och som utvecklat en fantastisk förmåga att fånga in solljus 

– Det här materialet har med över en miljard års evolution designats fram för att kunna absorbera ljus på ett så bra som möjligt för att säkra algens överlevnad, berättar Sofie Allert, som leder arbetet.

De encelliga algernas skal har extremt många små håligheter. Det gör dem mycket lätta, men samtidigt enormt starka.

De är uppbyggda i tre lager som ligger ovanpå varandra. Tillsammans bildar de en tratt som fångar upp ljus på ett effektivt sätt.

Förhoppningen är nu att man ska kunna överföra den här förmågan att fånga in ljus till ytan på vanliga solceller på land.

De experiment som gjorts hittills har varit i liten skala och i laboratoriemiljö, men ljusabsorptionen på solcellsytan ökade många gånger om.

– Den ökade med 60 procent men de här experimenten behöver kvantifieras. De ger i alla fall en indikation på att alger som växer i kalla och mörka klimat är ännu bättre på att fånga upp ljus, säger Sofie Allert.

Idag byggs kiselstrukturer i laboratoriemiljö, men det är ganska dyrt och blir inte lika stabilt som de konstruktioner naturen själv gör.

– Så jag förlitar mig på evolutionen och att naturen faktiskt är vår bästa ingenjör som vi hittills har underskattat ganska mycket, säger Sofie Allert.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".