Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dyra mediciner ställer vård mot vård

Publicerat fredag 23 september 2016 kl 15.03
"Gapet mellan vad som är möjligt att göra och resurserna som finns ökar"
(1:29 min)
en bild på en flaska medicin av märket soliris.
Soliris är ett av de särläkemedel som NT-rådet avråder från. Foto: Pressbild

Under senare år har det kommit många nya och dyra läkemedel. Läkemedel som kan hjälpa patienter till ett drägligt liv men som å andra sidan tar resurser från annan vård. 

Dom här dyra läkemedlen som ges till patienter med sällsynta, allvarliga sjukdomar kallas för särläkemedel. 

Dom kan hjälpa svårt sjuka men innebär också allt större kostnader för regioner och landsting. Detta visar P1-programmet Kaliber i en ny granskning.

I Västra Götalandsregionen har kostnaderna ökat. Bland annat har man valt ge en patient läkemedlet Soliris, som kostar 4,5 miljoner per patient och år. Pengar som försvinner från annan vård.

NT-rådet, landstingens gemensamma organ som tar fram rekommendationer om hur mediciner ska användas, avråder från användning av ett tiotal sådana mediciner

– ­Det finns ju alltid en alternativ användning av alla pengar. Om du lägger pengar på något så hade du kunnat lägga det på nåt annat, och alla vet ju att det finns behov inom vården, så en viss undanträngningseffekt är det alltid, säger Anders Carlqvist, läkemedelschef i VG-regionen. 

Att dessa läkemedel är så dyra beror på att man på EU-nivå infört regler som gynnar läkemedelsföretagen. För att företagen ska ha incitament att forska på denna typ av mediciner får de ensamrätt på preparatet i tio år. Därmed blir också prissättningen i praktiken helt och hållet upp till läkemedelsföretaget. 

Soliris är det första läkemedlet som kan hjälpa patienter med den svåra njursjukdomen aHus. Läkemedlet, tillsammans med en njurtransplantation kan ge patienter ett friskt liv. Priset. 4,5 miljoner kronor per patient och år. Eller ungefär lika mycket som kostnaden för att anställa 8 akutsjuksköterskor under ett helt år. 

Detta ställer regionen inför ett dilemma.

– Alltså man skulle önska att man kunde ge all behandling till alla patienter som behöver det. Men nu är det så att gapet mellan vad som är möjligt att göra medicinskt och med läkemedel och de resurser som finns ökar, säger Anders Carlqvist.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".