Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konstnärer i Göteborg kan kastas ut när ateljéer ska bli bostäder

Publicerat måndag 19 december 2016 kl 10.46
"Vi kan åtminstone försöka nå varandra"
(2:46 min)
Smedjegatan.
Smedjegatan 5 ligger centralt beläget i Göteborg på en sidogata nära Stadsmuseet. Foto: Nina Sjöman/SR, TT

Var får konstnärerna plats i ett Göteborg i förändring? Det undrar en aktionsgrupp på Smedjegatan 5, en fastighet med flera konstnärliga verksamheter som de privata ägarna nu vill göra om till bostadsrätter.

Konstnären Nils-Erik Mattsson är en av dem som riskerar att snart stå utan arbetsplats. Han beskriver Smedjegatan 5 som "ett kluster av mångfald".

 – Det är helt unikt, säger han.

I 1700-talshusen på Smedjegatan i Göteborg finns ett 50-tal verksamheter, från Nils-Erik Mattssons prylbelamrade ateljé till ett yogacentrum.

När fastigheten fick nya ägare för två år sedan förhandlades kontrakten om och hyresgästerna fick veta att visionen var att de skulle lämna plats åt bostadsrätter.

Enligt Carl Petre på Grandab Management som förvaltar fastigheten kommer omvandlingen att leda till både nödvändig renovering och runt 80 nya bostäder.

– Vi har självklart förståelse för att det här är en stor förändring och att de som hyr av oss kanske inte delar vår vision, men vi gör ju det som är nödvändigt för den här fastigheten för att den ska kunna finnas kvar, säger han.

Nils-Erik Mattsson håller med om att det behövs bostäder i centrala Göteborg men ifrågasätter för vem de byggs.

– Man kan ju fundera över vilka som kommer att ha råd att bosätta sig här, det är ju inte unga eller nyanlända som behöver bostäder.

Planen för fastigheten, bland annat med förslag om att riva flera av de gamla gårdsbyggnaderna, är inlämnad till stadsbyggnadskontoret och nu hoppas bland andra Nils-Erik Mattson att politikerna i Göteborg ska ha de kulturella verksamheterna i åtanke i förhandlingarna. 

Man kan ju fundera över vilka som kommer att ha råd att bosätta sig här.

För frågan är större än Smedjegatan 5. Det betonar Nils-Erik Mattsson och hans aktionsgrupp, som arbetar med att lyfta frågan om var stadens konstnärer egentligen får plats, när fastigheter i attraktiva områden får högre hyror, något som Kulturnytt tidigare rapporterat om, eller görs om till bostadsrätter.

– Jag menar, var hamnar man i det här läget? Vad finns det för lokaler i Göteborg som är möjliga då? undrar Nils-Erik Mattsson.

Mariya Voyvodova (S) är kommunalråd med ansvar för kultur. Hon menar att ambitionen är att betona de kulturella verksamheternas värde i dialog med privata fastighetsägare.

– Jag vet inte om vi kan övertyga de privata fastighetsägarna om att låta konstnärerna finnas kvar, men vi kan åtminstone försöka nå varandra, och i slutänden tror jag att både de privata men också kommunen, så klart, vill bygga en blandstad, där olika människor, olika verksamheter, olika typer av bostäder finns.

Mariya Voyvodova medger att stadens kulturstöd inte har ökat i takt med att staden förändrats. Men nu satsar man på bland annat en utredning om hållbar ersättning till konstnärer och på diskussioner med i första hand de kommunala bostadsbolagen om hur konstnärer kommer i kläm i gentrifieringens fotspår.

– Jag försöker på alla sätt få in kulturperspektivet i allt vi gör i stan, även i stadsplaneringen, fortsätter Mariya Voyvodova.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".