Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ja till assistans för sondmatning

Publicerat tisdag 20 december 2016 kl 21.47
Försäkringskassan
Enligt Försäkringskassan är det inte ett grundläggande behov att sondmatas, det är egenvård menar Försäkringskassan men Kammarrätten är av en annan mening. Foto: Försäkringskassan.se

Är hjälp med måltider ett grundläggande behov? Inte nödvändigtvis, säger Försäkringskassan som nekat en flicka assistans på grund av hon får sina måltider genom en sond. Kammarätten i Göteborg ger nu flickan rätt.

En funktionshindrad åttaårig flicka har rätt till personlig assistans för att få näring med sondmatning. Det anser kammarrätten i Göteborg, som i sin dom underkänner Försäkringskassans resonemang i ärendet.

Försäkringskassan har ändrat sina rekommendationer om hjälp med sondmatning efter en tidigare dom från Högsta förvaltningsdomstolen.

Tolkningen som gjorts är att så kallad egenvård, som sondmatning ofta är, inte är ett grundläggande behov som ger rätt till assistans.

Men kammarrätten hänvisar till att måltider enligt lag är ett grundläggande behov, och att sondmatning är en form av måltid.

"Att flickan får sina måltider med sond i stället för med sked ska inte diskvalificera henne från assistansersättning", säger kammarrättslagman Gertrud Forkman i ett pressmeddelande.

Gun Borgstedt, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, säger att hon inte har hunnit läsa domen ännu, varför myndigheten inte har bestämt om den kommer att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) eller inte.

– Men domen låter jätteintressant. Enligt lagen kan hjälp med måltider ses som ett grundläggande behov som ger rätt till assistansersättning. Å andra sidan har HFD konstaterat klart och tydligt att egenvård, dit sondmatning hör, inte kan vara ett grundläggande behov.

Men att äta, är inte det ett grundläggande behov?

– Enligt lagtexten kan det vara det, men vi kan å andra sidan inte gå emot HFD:s praxis för hur domstolen bedömer egenvård. Det är därför det vore intressant att få det här prövat.

Vad händer om HFD inte tar upp fallet?

– Då gäller kammarrättsdomen för just det här specifika fallet, men den kan aldrig bli vägledande för kommande eller gamla beslut. I så fall måste saken prövas av Högsta förvaltningsdomstolen, säger Gun Borgstedt.

Henrik Petrén, generalsekreterare i Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, är kritisk till Gun Borgstedts resonemang.

– Försäkringskassan verkar inte vara benägen att ta till sig vad kammarrätten säger. Det här är en principfråga och Försäkringskassan verkar ha bestämt sig för att egenvård aldrig kan vara ett grundläggande behov.

Men det finns inte något stöd för den tolkningen i kammarrättsdomen och Försäkringskassan borde ändra sin tillämpning redan i morgon.

Vad händer om Försäkringskassan överklagar till HFD?

– Då innebär det att många fler människor kommer att drabbas under tiden fram till att Försäkringskassan får ytterligare en tillrättavisning, svarar Henrik Petrén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".