Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisen: Svårt att utreda grov brottslighet utan datalagring

Publicerat fredag 23 december 2016 kl 11.01
"Jag tror att de grovt kriminella jublar"
(1:41 min)
Robert Karlsson, chef för polisens utredningsenhet i Göteborg. Foto: Andreas Kron/SR
Robert Karlsson, chef för polisens utredningsenhet i Göteborg. Foto: Andreas Kron/SR

De dömda för dubbelmordet på Vår krog och bar hade troligen gått fria om polisen inte haft tillgång till mobil- och datortrafik från operatörerna.

Sverige kan inte längre tvinga tele- och internetleverantörer att generellt utföra datalagring av vad kunderna gör på nätet och vem de ringer, det slog EU-domstolen fast i onsdags.

Men beslutet har mötts av kritik från bland annat polisen som anser att det kan bli ett hinder i arbetet mot den grova brottsligheten.

Enligt Robert Karlsson, chef för polisens utredningsenhet i Västsverige, skulle personerna som igår dömdes för skjutningen på Vår krog och bar igår troligtvis gått fria om polisen inte haft tillgång till lagrad data från operatörerna. 

Läs mer: Hovrätten fäller sju av åtta för krogmord
Läs mer: Polisen är lättad över domen

– Skulle det vara så att man inte lagrar på det sättet som man gör idag så tror jag att det finns en kategori i det svenska samhället som jublar. Och det är de grovt kriminella, säger han. 

Robert Karlsson tror inte att de sju som dömdes i hovrätten på torsdagen för att tillsammans ha genomfört skjutningen på Vår krog och bar hade kunnat lagföras om polisen inte haft tillgång till lagrad data. 

Jag ser oerhört små möjligheter att vi hade kommit fram till det resultatet som vi har idag om det här får fullt genomslag. 

I Sverige har operatörerna varit tvungna att spara information om till exempel vilken sajt en dator besöker eller vilket telefonnummer man ringer upp. Och det lagras i sex månader.

Informationen kan sedan användas av polisen i brottsutredningar.

Men frågan har varit kontroversiell och har diskuterats i flera år och i onsdags slog EU-domstolen fast att det bryter mot EU rätten.

Domstolen skriver dock att viss datalagring är förenligt med EU-rätten. Det gäller då riktad lagring av information som är nödvändig för att bekämpa grov brottslighet.

Enbart det som är strängt nödvändigt får då lagras, vilka personer som drabbas måste anges och den måste vara tidsbegränsad.

Men risken är att det inte räcker eftersom polisen då först kan börja spåra en person efter att misstanke uppstått, enligt Robert Karlsson.

Vi vet ju inte när ett brott begås. När ett brott har begåtts börjar man leta bakåt i tiden och då är det helt centralt att kunna titta på vad som har hänt med en viss dator eller mobiltelefon.

– Skulle den möjligheten inte finnas så har det stora negativa konsekvenser när det gäller att utreda grov brottslighet. 

Är inte vanliga medborgares integritet viktig då? 

 – Absolut, men jag menar att det måste gå att förena integritetsfrågorna med de behoven vi har med tanke på den utvecklingen vi har i våldsbrott och annan brottslighet.

– Det handlar mer om kontrollsystemet och att man som oskyldig medborgare i Sverige ska kunna vara helt säker på att ingen rotar i ens data- eller mobiltelefontrafik om man inte är misstänkt för grova brott. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".