Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ingen tolk vid läkarbesök - Arja rädd för att söka vård

Julkaistu tisdag 14 mars kl 06.00
"Jag har blivit rädd för att gå till doktorn"
(1:53 min)
En kvinna med kort grått hår och en turkos tröja sitter framför en bokhylla
1 av 2
Arja Lönnblad får be sin dotter att ringa till vårdcentralen för att boka en tid. "För att slippa missförstånd". Foto: Lotta Hoppu / SR Sisuradio
En äldre man med skinnjacka står på gatan
2 av 2
Mauno Päämaasäger att han känner till flera fall där man inte har fått tolk trots behovet. Foto: Lotta Hoppu / SR Sisuradio

Enligt patientlagen ska alla kunna göra sig förstådda inom sjukvården och också kunna ta emot information om sin hälsa och eventuella vårdinsatser. Men verkligheten ser annorlunda ut.

Vi har träffat Arja Lönnblad och Mauno Päämaa , som inte alltid har fått en tolk även om de skulle behöva det och också har rätt till en.

Arja Lönnblad har bott i Sverige i omkring 40 år men har aldrig lärt sig svenska.

– Det är sorgligt men sant, säger hon.

Arja behöver tolk vid läkarbesök, men får ofta vänta på hjälp i onödan – eller förlita sig på sina barn.

Jag har blivit rädd för att gå till doktorn.

Ibland har Arja fått åka hem när tolken uteblivit. Några gånger har hon träffat doktorn i alla fall, vilket lett till en hel del missförstånd.

– En gång hade jag väntat en månad för att få en tid hos läkaren, och när jag väl kom till vårdcentralen, fanns det ingen tolk där. Och jag var väldigt sjuk. Jag började gråta.

Den gången uppgav vårdcentralen att de hade missat att beställa en tolk, även om det stod i Arjas journal, att hon behöver en.

"Man tappar tron på det hela"

Mauno Päämaa som också bor i Göteborg, delar Arjas erfarenheter.

Det är lite slumpmässigt om tolken kommer eller inte och då tappar man tron på det hela. Jag har träffat många som berättar om samma sak, säger Mauno Päämaa.

– Man försöker att klara sig, eller så försöker man att få med någon släkting eller så, säger han. 

Flera läkare har sagt till mig, att eftersom jag har bott här så länge borde jag klara mig på svenska.

Rätten till tolk beror inte på hur länge man har bott i Sverige. Det är helt oväsentligt i lagens ögon om en patient har bott i Sverige i fyra dagar eller 40 år.

Mauno har haft hjärtproblem och därmed blivit kallad till årliga hjärtkontroller. Men tolk har inte alltid funnits på plats. På en av de årliga kontrollerna, då tolk inte fanns med, blev det missförstånd.

Det hela slutade med att Mauno blev inlagd på ett sjukhus i Finland mitt i semestern: en pacemaker opererades in akut. Läkaren i Sverige hävdade att Mauno under det senaste kontrollbesöket hade sagt att han inte hade velat ha en pacemaker.

– Det har jag inte sagt. Varför skulle jag säga det? undrar Mauno.

Sjukhusets verksamhetschef förvånad

I patientlagen står det bland annat att vården ska vara tillgänglig. Att en har rätt till grundlig information som ska vara anpassad efter mottagarens ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund.

Den som ger informationen, det vill säga vårdpersonalen, skall så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet. Detta kan ske till exempel genom att anlita en tolk eller genom att ha språkkunnig personal på plats.

Enligt Arja Lönnblad är det svårare att få tolkhjälp på sjukhus än på vårdcentral, och särskilt svårt är det på Östra sjukhuset som är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

– Det förvånar mig att det händer. Jag är jätteförvånad att det händer. Har det hänt i min verksamhet kommer jag att gå till botten med det, säger Maria Taranger, som är verksamhetschef med ansvar för bland annat akutmottagningen på Östra sjukhuset.

Utöver det som patientlagen säger har Västra Götalands region också en nedskriven policy om att tolken alltid ska tillkallas om patienten så önskar.

– Man har rätt till det. Det brukar i de allra flesta fall gå att få tag på, även när det gäller mer akuta situationer, säger Tarranger.

Hur påverkar det patientsäkerheten om man inte får tolk?

– Det är negativt för patientsäkerheten. Det är ju grundläggande, mycket viktigare än provsvar och röntgensvar att man förstår varandra.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".