Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradion

Snabb evolution – ett sätt att undvika utdöenden?

Publicerat tisdag 4 april kl 13.45
Klimatförändringar ställer nya krav
(1:43 min)
Marinekologen Kerstin Johannesson letar efter strandsnäckor på Saltö
1 av 3
Kerstin Johannesson letar efter strandsnäckor på Saltö. Foto: Sara Sällström, Sveriges Radio
Två exemplar av vivipar strandsnäcka som sitter på ett finger.
2 av 3
Strandsnäckorna som bor på stränder där det finns krabbor har tjockt och tåligt skal som kan stå emot krabbornas klor. Foto: Sara Sällström, Sveriges Radio
Två exemplar av vivipar strandsnäcka i en hand.
3 av 3
De strandsnäckor som bor på klippor är små och har tunt skal för att kunna hålla sig fast nere i sprickor och inte sköljas bort av kraftiga vågor. Foto: Sara Sällström, Sveriges Radio

Vilka arter kan hinna anpassa sig till en värld med snabba miljöförändringar? Det här är något som evolutionsbiologer nu tittar närmare på.

Det handlar om vilka arter som kan ha goda förutsättningar att genom evolution kunna anpassa sig till en värld som snabbt håller på att förändras av människan. Innan förändringarna blir så stora att arterna dör ut i vissa områden.

Det här är intressant att undersöka inte minst med tanke på de pågående klimatförändringarna. Men även med tanke på sådant som föroreningar och nyskapade miljöer i till exempel städer.

Marinekologen Kerstin Johannesson studerar en art av strandsnäcka som heter levandefödande strandsnäcka, och som är intressant i det här sammanhanget.

Hon letar efter snäckor på en strand på ön Saltö i norra Bohuslän.

– Nu ska vi se om jag kan lyfta på den här stenen här, säger hon vänder på en av de kalla stenarna vid strandkanten. 

– På undersidan här av stenen satt det ett par stycken!

Det intressanta med de här snäckorna är att man kan hitta två olika former av dem. Formerna ser ut att kunna utvecklas relativt snabbt ur ett evolutionärt perspektiv efter att enstaka snäckindivider har spridit sig och koloniserat nya öar och platser.

Dels en större strandform med tjockare skal, som Kerstin Johannesson hittade under stenen, och som kan överleva attacker från krabbor. Och dels en mindre variant som klarar att hålla sig fast på vågutsatta klippor.

Hon pillar upp några med en pincett ur några klippskrevor och vi konstaterar att den bara är några millimeter stor tvärsöver skalet.

Kerstin Johannesson och hennes forskarkollegor är nu nyfikna på att ta reda på vad det är som ligger bakom snäckornas snabba evolution.

– Vad är det för mekanismer och hur kan vi genom att titta på deras gener och deras dna se hur det här har gått till?

Förutom att förstå sig på evolution och artbildning bättre skulle den här kunskapen sedan kunna användas för att förstå vilka förutsättningar som andra arter har för att anpassa sig när miljön ändras i rask takt. 

– Då skulle man kunna gå in i deras arvsmassa och testa om de har de förutsättningarna. Eller om det bara är vissa arter som har det.

Andra arter som studeras av forskarna i det här syftet är bland annat blåstång och tångflugor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".