Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lennart Rhodin: Minoritetslagen kräver att kommuner ger modersmålsstöd

Publicerat torsdag 6 april kl 05.18
"Det kommer för lång tid framöver saknas personal som behärskar samiska"
(2:04 min)
Lennar Rohdin
Foto: Heidi Himmelä/SR Sisuradio

Anders Rimpi i Göteborg har länge kämpat för att sonen ska få samiskt modersmålsstöd i förskolan på lulesamiska.

Lennart Rohdin som är särskild utredare för nationell minoritetspolitik, menar att även om det kan vara svårt att hitta språklärare är det inte acceptabelt att därför inte göra någonting:

– För det första tror jag inte att man från förvaltningens sida vet vad den nationella minoritetspolitiken går ut på, det handlar inte bara om att ge stöd. Det handlar om att förskolan är första steget i en språkkedja som ska fungera.

– Sedan kan det säkert vara så att det är praktiska svårigheter att åstadkomma detta, men jag ser inte att vi kan säga att de vi inte kan anstränga oss för att hitta praktiska lösningar. Då har man inte förstått innebörden av den nationella minoritetspolitiken.

 - Det kommer för lång tid framöver saknas personal som behärskar samiska runt om i landet. Det finns många fler samer i landet än vad det finns personal som behärskar samiska.

– I grundskyddet som gäller i hela landet, i alla kommuner, där står det att stat och kommun ska skydda och främja nationella minoritetsspråken och särskilt när det gäller barns rättigheter att utveckla sitt minoritetsspråk, säger Lennart Rohdin.

Så du tycker att Göteborgs kommun, med hänvisning till minoritetslagen och de internationella konventioner som Sverige har skrivit under, ska agera om en familj önskar stöd i förskolan till sitt barn i samiska?

– Ja, det anser jag att minoritetslagen om paragraf 4, som ska främja minoritetsspråken och särskilt barnen, att den kräver detta av kommuner. Sedan kan det finnas praktiska problem, det kan vara svårt att hitta lärare men att inte anstränga sig och säga att vi har ingen skyldighet att göra det här och därför gör vi ingenting, det är inte acceptabelt.

– Jag skulle till och med kunna säga så här, jag har funderat på det under utredningens gång, om man skulle välja att benämna de nationella minoritetsspråken på ett annat sätt än som modersmål. För det leder väldigt lätt fel  - till att man jämställer det till de syften som finns för modersmålsstöd när det gäller människor som kommer till Sverige, säger Lennart Rohdin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".