Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hur dör vi nu för tiden?

Sahlgrenska riskerar ge sämre vård vid livets slut

Publicerat tisdag 2 maj kl 06.00
Greger Fransson: Alla döende ska kunna känna sig trygga med att få god vård
(1:21 min)
En stämningsfull bild av en solnedgång vid en vik. Blåröd himmel med bara några lätta moln.
Vården vid livet slut kan komma att bli sämre när registret minskar. Foto: Erica Hedin/Sveriges Radio

Kunskapsluckor om vård vid livets slut håller på att uppstå på Sahlgrenska. I takt med att informationen till det palliativa registret minskar, riskerar vården att bli sämre.

Den palliativa medicinen, det vill säga vård i livets slutskede, har utvecklats starkt under senare år, och där har det palliativa registret varit en viktig faktor.

Till det rikstäckande registret rapporterar personal exempelvis om den som dött dessförinnan fått ångest och smärtlindring, sluppit trycksår och om den har haft någon människa hos sig i dödsögonblicket.

Då är det viktigt att man i det lärandet också har med hur det blir i livets slut, när man inte längre kan bota patienten.

Nästan hälften av alla göteborgare, dör på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sahlgrenska har gått från att vara bland de bästa i klassen bland de stora sjukhusen 2014, då 73 procent av alla dödsfall rapporterades in, till att förra året bara rapportera in 45 procent.
Enligt Greger Fransson som sköter registret är detta bekymmersamt.

– Det är viktigt att få tillräckligt mycket information för att kunna dra slutsatser. Får vi bara information om var tionde patient kan vi inte göra det. 

Målet om en jämlik vård gäller även döende, och där spelar palliativa registret och gemensamma riktlinjer för vad god vård är stor roll, menar Greger Fransson.

– Det stora ansvaret som våra universitetssjukhus har är att vara motorn i våra utbildningssystem för våra personalgrupper. Då är det viktigt att man i det lärandet också har med hur det blir i livets slut, när man inte längre kan bota patienten. Det är det enda sättet att på allvar kunna ge en jämlik vård för alla, säger han.

Det är viktigt att få tillräckligt mycket information för att kunna dra slutsatser. Får vi bara information om var tionde patient kan vi inte göra det.

Enligt ansvariga för registret, minskar möjligheterna att utveckla vården för obotligt sjuka och döende om rapporteringsbenägenheten sjunker, och då minskar också möjligheten att vården av döende ska vara jämlik och oberoende av var man bor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".