Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Alla helgonahelgen - en urgammal sed

Publicerat lördag 4 november 2006 kl 12.37

På landets kyrkogårdar tänder vi i helgen ljus för våra anhöriga.
Vet vi då egentligen vad vi firar, och vad söndagen står för?

Sanningen runt vår allhelgonatradition är att den spänner 1200 år tillbaka i tiden. Dock gäller inte det ljusen på gravarna som är ännu äldre.

Redan innan kristendomen kom hit firade våra förfäder på hösten genom att festa och tända ljus för dom döda. Därmed finns det vissa paralleller mellan vårt ljuständande och det amerikanska Halloween.

Det hedniska festandet bakades sedan ihop av den katolska kyrkan på 800-talet med firandet av alla kyrkans helgon, men försvann igen under reformationens 14- och 1500-tal.

Vår nuvarande tradition kom till så sent som 1953 då vi återfick vår allahelgonahelg igen. 

Lynn Åkesson, prefekt på etnologiska institutionen i Lund, berättar att återkomsten av helgen faktiskt blev till mest av en slump.
Ljuständandet togs nämligen tillbaka till Sverige av italienska porslinsarbetare så sent som 1953, och tio år senare var seden redan spridd över landet.

På lördagen firas nu alla helgonen, och under söndagen firas alla andra på Alla själars dag.

Niclas Odengård
niclas.odengård@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".