Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Blekinge

Efter döden vill vi flytta hem

Publicerat tisdag 24 juli 2012 kl 14.06
"De som väljer att köpa en resa väljer att göra den hem"
(6:22 min)
Vila vill vi göra hemma. Foto: Maria Flemström/Sveriges Radio.

Vi flyttar mer som döda än när vi lever.

Blekingekommunerna Ronneby och Olofström, som i flera år kämpat med avfolkning och vikande skatteunderlag, är populära platser att begravas på.

Platser som kanske inte är så attraktiva när vi lever blir plötsligt viktiga efter döden. Platser som många flyttar till under livet, överges istället efter döden, när människor väljer att begravas någon annanstans. Det visar forskning som Roger Marjavaara gjort vid Umeå universitet.

Många flyttar efter döden
Han berättar att 22 procent av de som avlider begravs i en annan församling än den som de levt och verkat i. Det är en minoritet av de döda, men om man jämför med att 14 procent av de levande svenskarna byter bostadsadress varje år så kan man säga att vi flyttar mer efter döden än som levande.

– Det är egentligen en flytt hem. I den här bemärkelsen blir hemmet, uppväxtorten eller födelseorten som plötsligt blir väldigt viktig för människor.

– Det är det som är intressant med studien är att resultatet av de dödas mobilitet är egentligen en spegel av de levandes migrationsmönster, säger Roger Marjavaara.

Hembygden är viktig
Studien visar att hembygden fortfarande är viktig för oss, även om vi väljer att bo och arbeta någon annanstans större delen av våra liv, berättar han.

Framgår inte i statistiken
Forskningsresultaten kan tyckas vara mest kuriosa. Men enligt Roger Marjavaara finns det en mer seriös aspekt. Enligt det svenska systemet räknas den ort som en person är skriven på, som hemorten.

– Men det emotionella hemmet kan vara något annat. Det är något som inte fångas upp i de moderna befolkningsregistren.

– Vi mäter inte vad folk gör efter att de avlider och inte heller temporär migration, till exempel var folk har sina fritidshus någonstans. Det finns många som spenderar majoriteten av året i sitt fritidshus, men de är inte skrivna i den kommunen. Därför kommer det aldrig upp i statistiken.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".