Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hennes otrygga anställning ger 3 000 i månaden

Publicerat onsdag 3 juli 2013 kl 07.45
"Att boka klipptid är krångligt"
(1:47 min)
Josefine Lindskog i Bromölla stiger upp halv sju varje morgon, äter frukost och väntar vid telefonen. Blir det jobb idag eller inte? Foto: Anna Landelius/Sveriges Radio

Det blir allt vanligare att unga har tillfälliga jobb och otrygga anställningar. För 25 år sedan hade sju av tio unga fast jobb. De tillfälliga anställningarna har nästan fördubblats sedan dess. Josefine Lindskog från Bromölla är en av alla unga som sitter och hoppas på sms från arbetsgivaren. 

23-åriga Josefin Lindskog har flyttat hem till sina föräldrar i Bromölla, sedan det tog slut med hennes pojkvän i början av året. Hon tycker att det är skönt att ha någonstans att ta vägen, men vill helst av allt ha något eget. 

– Det är jättejobbigt att bo med sina föräldrar. Man är inte överens om speciellt mycket, säger hon.

Timvikarie i barnomsorgen
Tyvärr har hon inte så mycket till val. Hennes inkomst är ibland bara 3 000 kronor i månaden. När hon avslutade sin utbildning i friskvård i Luleå för tre år sedan flyttade hon hem till Bromölla igen. Arbetsmarknaden är hård, och det enda jobb hon lyckats få är som timvikarie inom barnomsorgen.

– Jag ställer klockan på halv sju varje morgon, äter frukost och sätter mig och väntar. Kanske ringer de, kanske hinner klockan passera nio och då är det inte längre någon stor chans att de ringer så då kan jag planera något annat, säger hon.

Svara snabbt
Under intervjun får Josefin flera sms. Det är arbetsgivaren som behöver henne till olika pass under veckan.

– Då måste jag vara snabb med att svara så att de inte hinner ge passet till någon annan, förklarar hon. 

Livet som timvikarie är krångligt. Att boka en klipptid är nästintill omöjligt.

– Man måste avboka minst dagen innan, men så tidigt vet jag aldrig om jag ska jobba eller inte, säger Josefin.  

Går miste   
Hon känner att hon går miste om det riktiga arbetslivet. 

– Visst har jag fått in en fot, men det är inte så här jag tänkte mig att det skulle vara att jobba, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".