Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

För mycket salt i svenska livsmedel

Publicerat torsdag 18 juli 2013 kl 10.35
"Mycket färdigmat som innehåller mycket salt"
(2:12 min)
Mycket salt i maten ökar risken för högt blodtryck och därmed hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Foto: Jessica Gow/Scanpix.

Vi svenskar får i oss dubbelt så mycket salt som vi borde – vilket är en stor hälsorisk. Men till skillnad från flera av de nordiska grannländerna saknar Sverige en nationell strategi för att minska saltintaget. Livsmedelsverket tycker att regeringen ska prioritera frågan mer.

– Det är mycket färdigmat som innehåller mycket salt: charkprodukter till exempel, färdiglagade soppor eller lasagne. Köttbullar innehåller mycket – en enda portion innehåller halva den rekommenderade saltmängden, säger Louise Ungerth, som är chef för konsument- och miljöfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

Hög risk för hjärtinfarkt
Det är lätt att hitta varor med mycket salt i mataffären, berättar Louise Ungerth. Det gör att det är svårt att klara Livsmedelsverkets rekommendation på att få i sig högst 5-6 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär en tesked.

Nu får svenskarna i stället i sig dubbelt så mycket salt dagligen. Ungefär åttio procent av saltet kommer just från inköpta livsmedel eller från restauranger. Den höga mängden salt ökar risken för högt blodtryck och därmed risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.

Andra länder har kommit längre
Konsumentföreningen Stockholm släpper i dag en rapport som tar upp saltets hälsorisker. Deras krav på en nationell strategi för att minska saltet i maten får medhåll av Livsmedelsverket. Det riktas också kritik mot att andra länder, som till exempel Danmark, Finland å Storbritannien, kommit betydligt längre i denna fråga.

Anette Jansson, som är dietist på Livsmedelsverket, tycker att politikerna inte prioriterat frågan tillräckligt och efterfrågar mer resurser.

– Vi har inget riktigt politiskt stöd i frågan och det efterlyser industrin. Vi skulle behöva ett mer tydligt uppdrag kring att jobba med saltet, det tror jag skulle vara bra. Det är så man har jobbat i andra länder. När man har fått ner intaget eller mängden i olika livsmedel har det varit en fråga på politisk nivå. Då kan man få industrin att reagera lite snabbare än vad vi kan få i Sverige genom att bara föra en dialog mellan myndigheter och industri, säger Anette Jansson.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som är ansvarig för livsmedelsfrågor, håller med om att det är problematiskt att svenskar äter så mycket salt. Han skriver i ett mejl att saltet är en viktig fråga, men att Sverige valt att föra en dialog med branschen istället för att lagstifta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".