Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Godisgrisar är vi allihopa

Publicerat torsdag 30 oktober 2014 kl 08.35
Godisförfattaren: "Färgglatt godis ger oss tröst under de mörka månaderna"
(8:35 min)
Lösgodiset är en anledning till att svenskarna trycker i sig 17 kilo godis om året! Foto: Stina Linde/Sveriges Radio.

Vi är riktiga gottegrisar här i Sverige. I genomsnitt äter vi 16-17 kilo godis om året, dubbelt så mycket som snittet i EU. 

Orsakerna kan vara att vi inte äter så mycket desserter, att december är en mörk månad och att godis alltid varit så vansinnigt billigt.

Trenden över godisätande i Sverige har bara gått uppåt. På 60-talet brukade vi äta runt 6-7 kilo om året. I dag äter vi i genomsnitt 16-17 kilo och för att komma upp i det behöver du äta 46 gram godis om dagen eller 326 gram i veckan.  

"Sockerslavar"
André Persson är den ena författaren till boken "Godis åt folket - en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i karamellkungens rike". 

Han berättar att godiset har en lång historia i Sverige. 

– Sverige hade en snabb industrialiseringsprocess i slutet av 1800-talet och det gjorde att vi kring förrförra sekelskiftet hade över 100 godisfabriker i Sverige. Motsvarande siffra i Danmark och Finland var tre eller fyra stycken, säger han. 

Sen kom 1920-talet med sina biografer och visst hade svenskarna godis i händerna när de avnjöt en film. Lördagsgodiset dök upp på 50-talet för att man inte skulle äta så mycket godis övriga dagar, och under tre årtionden var godisets hårda grepp om den svenska befolkningen ett faktum.

– Den stora pushen kom i början av 80-talet när vi började plocka vårt godis själva i och med lösgodiset. Då blev påsarna större och priset gick ner ännu mer, säger André Persson.

Ingen dessert
Svenskarna är i gott sällskap när det gäller att vara storätande gottegrisar. I toppen av godisätar-listan finns mest nordeuropeiska länder som Storbritannien, Tyskland, Norge, Danmark. USA och Australien dyker upp runt 12-13 kilo och i Frankrike äter man strax under tio kilo godis om året. 

Men hur kommer det sig att vi i norr är så förtjusta i godis? Sötsug kan väl knappast vara något man bara känner av i nordeuropa?

Inte då, förklarar André Persson. Sötsug har man i hela Europa, men i andra länder får man i sig socker från andra håll: 

– Här i Nordeuropa har vi inte en lika sofistikerad och utvecklad dessertkultur. I Sydeuropa äter man mer desserter och här äter vi mer godis. Godis blir ett substitut för desserter, säger han. 

Minskar något
Godisätandet har stadigt gått uppåt, men på senare tid har det trappats av. Ökningen av mängden godis som vi trycker i oss är inte lika brant ökande, berättar André Persson. 

– Av det jag har sett har ökningen stannat av något. Det klart att det kan vara något tillfälligt, men det verkar som om det kan vara en längre trend. Det kanske har att göra med att vi pratar mer om godis än vad vi gjort förut, säger han. 

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".