Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pressade studie- och yrkesvägledare hinner inte med eleverna

Publicerat torsdag 12 februari 2015 kl 15.17
Yngve Hansson i blå tröja och mönstrad skjorta på skolans inomhustorg. Foto: Jesper Cederstrand/Sveriges Radio
1 av 2
Yngve Hansson berättar om kollegor som farit illa. Foto: Jesper Cederstrand/Sveriges Radio
Josefin Palmgren och Michaela Appelqvist går skilda vägar på gymnasiet. Foto: Jesper Cederstrand/Sveriges Radio
2 av 2
Josefin Palmgren och Michaela Appelqvist går skilda vägar på gymnasiet. Foto: Jesper Cederstrand/Sveriges Radio

Studie- och yrkesvägledarna har för lite tid för eleverna och Lärarnas riksförbund berättar om en ansträngd situation. Yngve Hansson på Nättrabyskolan har jobbat länge i branschen och han intygar att det är tufft.

– Hög arbetsbelastning och långa arbetsdagar kan ju innebära att man går in i väggen. Och det har hänt vid fler tillfällen de senare åren, säger Yngve Hansson, studie- och yrkesvägledare vid Nättrabyskolan i Karlskrona.  

P4 Blekinge har pratat mer flera studie- och yrkesvägledare runt om i länet. De flesta delar uppfattningen om att de har för lite tid att förbereda eleverna tillräckligt. 

Syv ryker först
Lärarnas Riksförbund menar att många av studie- och yrkesvägledarna inte hinner med det de ska göra eftersom det går för många elever på varje vägledare. Tidigare då skolan var statlig fans det riktlinjer för hur många elever en vägledare kunde hantera och man efterlyser nu att riktlinjerna återinförs.

Catharina Niwhede är ledamot i förbundsstyrelsen på lärarnas riksförbund, hon ser också en trend att vägledarna är en yrkeskår som tidigt drabbas i spartider.

– Så fort det är dålig ekonomi i kommunen eller på skolan så drar man ner på studie- och yrkesvägledarna, säger hon.

Avhopp kostar
Det är självklart inte bara yrkes- och studievägledarna som drabbas. Det handlar också om att eleverna inte får den hjälp och stöd man behöver inför sina val till gymnasiet. Något som i slutänden kostar samhället stora pengar.

– Får vi möjlighet i grundskolan att jobba mer med eleverna så kommer de att göra mer väl underbyggda val. Kloka val som gör att de når sina mål mycket lättare. Då slipper vi avhoppen som kostar samhället 2,3 miljarder varje år, säger Yngve Hansson. 

Säker på sin sak
Dåligt stöd till eleverna leder till att många väljer efter vad kompisarna ska läsa. Josefin Palmgren och Michaela Appelqvist går båda i nionde klass i Nättraby. De är goda vänner, men har valt olika inriktningar till gymnasiet. Michaela Appelqvist ska välja estetiska musikprogrammet. Hon tror inte att mer tid med studie- och yrkesvägledaren hade spelat någon roll för hennes val.

– Jag har ju hållt för musik och har länge velat gå på den skola jag sökt till. Så det hade jag nog hållt fast vid.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".