Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskning om ko som bara äter gräs

Publicerat måndag 23 november 2015 kl 11.15
Går på ren gräsdiet
(1:49 min)
Kor som står på rad i en hage. Foto: Frank Luthardt/Sveriges Radio.
3,5 miljarder människor skulle kunna livnära sig på det foder som används till djur. Foto: Frank Luthardt/Sveriges Radio.

En ny ko som kan producera mycket mjölk utan att behöva kraftfoder håller på att tas fram.

Det handlar om koavel vid Sveriges lantbruksuniversitet för att få fram en mjölkko som kan producera stora mängder mjölk genom att bara äta gräs.

Kor är ju ursprungligen gräsätare. Men för att dagens kor ska vara lönsamma och producera riktigt stora mängder mjölk får de äta proteinrikt så kallat kraftfoder. Till exempel korn, havre, vete och soja.

Mjölka mer
Men det här är födoämnen som också människor kan äta och uppskattningar visar att 3,5 miljarder människor skulle kunna livnära sig på det som världen idag använder som foder till djur.

Traditionell koavel handlar främst om att få korna att mjölka mer. I det här projektet ska professor Kjell Holtenius och hans kollegor avla fram en ko som är bra på att producera en massa mjölk, bara genom att äta gräs och liknande så kallat grovfoder.

– Det kanske finns möjligheter att selektera för kor som har förmåga att utnyttja grovfoder på ett effektivt sätt.

Är det nytt?

– Ja, det skulle jag säga att det är!

 Att skräddarsy kon för foder?

– Ja, om man sticker ut hakan kan man säga det.

Människoföda
Målet är att korna får hålla sig till gräs och annat grovfoder, medan det mer proteinrika grödorna kan gå till människoföda.

På andra sidan panoramafönstret i forskningsladugården utanför Uppsala går 300 kor. Kjell Holtenius och hans kollegor vet exakt hur mycket grovfoder varje ko äter och hur mycket hon mjölkar, och de som är bäst på att producera mjölk av gräs ska sedan studeras genetiskt.

Genetiker i forskningsprojektet ska kartlägga generna som styr den egenskapen och eftersom 20 procent av Sveriges mjölkkor är genkartlagda kan man sedan välja ut de bästa individerna för fortsatt avel.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".