Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ljuset på väg tillbaka

Publicerat tisdag 22 december 2015 kl 10.15
"Förr var midvinter en magisk tid"
(9:04 min)
Värre blir det inte. Foto: Ola Henriksson / Sveriges Radio
Värre blir det inte. Foto: Ola Henriksson / Sveriges Radio

Värre än så här blir det inte. Nu är vintersolståndet här och med det blir dagarna ljusare igen. Förr var vintersolståndet eller midvintern en tid för magi och ritualer. Flera traditioner lever fortfarande kvar.

Klockan 5.48 i morse lutade jordaxeln som mest bort från solen och därför har vi upplevt årets längsta natt och kan se fram emot årets kortaste dag. Norr om polcirkeln går solen inte upp alls i dag, även om det blir lite ljusare under dagen.

Firande på olika sätt
Ola Palmgren på Blekinge museum berättar att innan kristnandet har vi firat midvintern i Norden, men att firandet sedan har tagits över av ett kristet julfirande. 

Enligt folktron trodde man att djur kunde tala under midvintern. Vikingarna firade solståndet med mycket öl och man offrade också för att säkerställa att ljuset skulle komma tillbaka. 

Ritualer var viktiga
Ola Palmgren säger att förr trodde man att magiska ritualer var viktiga för att solen skulle gå upp tidigare och tidigare. Man trodde att man trodde att man måste offra djur eller göra andra ritualer så att det inte bara skulle bli mörkare och mörkare. 

Han berättar också att ljustraditionen Lucia från början firades under den mörkaste och längsta natten, men att när almanackan gjordes om under 1700-talet så flyttades luciafirandet till den 13 december.

– Att offra genom att sätta ut gröt till tomten är en av få traditioner som fortfarande lever kvar, säger Ola Palmgren.




Fakta: Solståndet

Varje år infaller vintersolståndet kring den 22 december. Det är den dag på året då jordaxelns norr adel lutar mest bort från solen vilket får till följd att solen står som lägst på norra halvklotet.

Motsatsen gäller vid sommarsolståndet, då jordaxelns norra del lutar maximalt i riktning mot solen. Då är dagen som längst på norra halvklotet. Detta inträffar årligen omkring den 22 juni.

Vintersolståndet kallas också astronomisk midvinter.

Vid vårdagjämning och höstdagjämning är dag och natt ungefär lika långa överallt på jordklotet. Det inträffar omkring den 21 mars, respektive omkring den 23 september.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".