Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Östersjöns minsta blir miljöguider

Publicerat tisdag 5 januari 2016 kl 10.05
Ledtrådar till algblomningar
(1:32 min)
Solnedgång över Östersjön.
Solnedgång över Östersjön. Foto: Kharlosluz (CC BY-SA 3.0)

Mikroorganismernas roll för Östersjöns miljö och kretsloppet av näringsämnen i vattnet har börjat undersökas på ett nytt sätt.

Vad spelar mikroorganismerna för roll när det gäller algblomningar och syrefria bottnar i Östersjön? Det är frågor som svenska forskare hoppas kunna ge bättre svar på i framtiden med hjälp av genetiska studier.

Anders Andersson från Kungliga tekniska högskolan, KTH, har varit med och gjort en ny typ av studie.

– Det här är första studien då vi har återskapat mer eller mindre hela arvsmassor, det vill säga hela genom, från ett stort antal bakterieplankton, säger han.

Studier på nytt sätt
Det har visserligen gjorts genetiska studier från Östersjön förut. Även då har man tagit reda på vilka gener eller bitar av DNA som bakterier eller andra plankton har. Men då kan man säga att alla bitarna mest har hamnat huller om buller.

– Ja, tidigare har man bara fått en massa fragment och man har inte vetat vilka som hört ihop i samma genom.

Men nu när forskarna har sett vilka bitar som hör ihop med varandra i en och samma mikroorganism, går det också att dra slutsatser om vad de kan göra. Som att fånga upp kväve från luften eller att göra så att fosfor frigörs från syrefria bottnar.

Just de här sakerna har man inte kunnat se i den här studien, men det handlar ändå om sådant som kan påverka kretsloppen av olika näringsämnen i havet.

Nya kunskaper
Genom att fortsätta att studera förekomsten och aktiviteten hos bakterier och andra mikroorganismer på det här sättet, kan man förhoppningsvis lära sig mer om miljön i Östersjön, säger Anders Andersson.

Ett exempel är sommarens algblomningar som utgörs av cyanobakterier.

– För att bättre förstå vad som reglerar algernas blomningar är det en fördel att verkligen ha koll på vilka metabola funktioner de olika algerna bär på. Vad de kan utföra och hur deras samspel med miljön ser ut.

Referens: Luisa W. Hugerth et al. Metagenome-assembled genomes uncover a global brackish micobiome. Genome Biology (2015) 16:279. DOI: 10.1186/s13059-015-0834-7

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".