Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många soldater slipper betala tillbaka fel lön

Publicerat fredag 20 maj 2016 kl 05.22
"Vi har nog fått tillbaka vad vi kan räkna med"
(2:47 min)
Alexander Jonsson flygbassäkerhetskompaniet F17.
1 av 2
Alexander Jonsson flygbassäkerhetskompaniet F17 måste fortfarande betala tillbaka. Foto: Carina Melin/Sveriges Radio
Lars Fresker ordförande Officersförbundet
2 av 2
Lars Fresker ordförande Officersförbundet. Foto: Janerik Henriksson/TT

Tusentals soldater och sjömän med försvarets lägsta löner slipper nu betala tillbaka trots att de fick för mycket lön förra sommaren.

Då betalade försvaret ut över 15 miljoner för mycket i semesterlön, pengar som sedan krävdes tillbaka.

Men efter en förlikning med Officersförbundet efterskänker försvarsmakten nu det mesta.

Det var vid en stickprovskontroll som försvaret upptäckte att 5 000 anställda fått från en krona upp till 11 000 för mycket i semesterlön förra sommaren. Orsaken var ett nyinfört datasystem.

Gick ut tufft
Försvaret gick ut tufft och skickade kravbrev med hot om inkasso. Alltför tufft tyckte Officersförbundet som ansåg att arbetsgivaren i stället borde haft en dialog med de anställda. Och efter reaktioner efterskänkte försvaret upp till 3 000 kronor.

Men många hade redan gjort av med sina pengar, därför hävdade Officersförbundet att medlemmarna var i god tro och inledde tvisteförhandlingar. Nu har alltså försvarsmakten gått med på att efterskänka upp till 6000 kronor. 

Förlorar det mesta
Vilket innebär att försvaret genom förlikningen förlorat större delen av de 15 miljonerna. Men det är fortfarande 150 soldater och sjömän som fått mer än 6000 kronor för mycket. Erbjudandet till dem är att betala tillbaka hälften av det överskjutande beloppet.

En av dem är Alexander Jonsson på bassäkerhetskompaniet på F17 i Kallinge. Med sin grundlön på 18 000 i månaden tillhör han försvarets låglöneproletariat, och han får ta av sparpengar om han ska betala tillbaka över 7.000 kronor som han fått för mycket.

Tre veckor
Nu har han drygt tre veckor på sig att fundera på om han accepterar uppgörelsen. Men Lars Fresker tycker att det allvarligaste inte är pengarna försvaret förlorar, utan hur man hanterat hela situationen.

– Det som framförallt gick fel var att man inte gick ut rätt enligt kvittningslagen och förklarade för de anställda vilka alternativ som fanns, säger han.

Och Gunnar Jonasson håller med.

– Ibland kan affekt uppstå och det här gjordes kanske inte personalpoltiskt helt rätt från början, säger Gunnar Jonasson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".