Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Abborrar äter plast och dör en snabb död

Publicerat fredag 3 juni 2016 kl 06.36
"Det blir stopp i magen på abborren"
(2:05 min)
Ett abborryngel.
1 av 4
Ett abborryngel med plastpartiklar i magen. Plastpartiklarna är en tiondels millimeter i diameter, synliga för fiskynglet. Foto: Peter Eklöv/Uppsala universitet.
Abborre.
2 av 4
Abborre. Foto: Peter Eklöv/Uppsala universitet.
Peter Eklöv, professor i limnologi vid Uppsala universitet.
3 av 4
Peter Eklöv, professor i limnologi vid Uppsala universitet. Foto: Lisen Forsberg/Sveriges Radio.
Peter Eklöv och Oona Lönnstedt, forskare.
4 av 4
Peter Eklöv och Oona Lönnstedt, forskare bakom den nya studien om fisk och mikroplast. Foto: Peter Eklöv/Uppsala universitet.

Östersjöfiskar som utsätts för små plastpartiklar, så kallad mikroplast som finns nästan överallt i vår miljö, går ofta en snabb död till mötes. Det visar en ny svensk studie som publiceras i tidskriften Science.

– De här mikroplasterna fastnar i tarmar och i magen. Det leder till att fiskarna inte kan äta annan föda. Det blir stopp i magen, helt enkelt, säger Peter Eklöv, professor i limnologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom den nya studien.

Mikroplaster finns överallt
Mikroplast är pyttesmå plastpartiklar som finns överallt i vår miljö och som är allt från en tusendels millimeter till fem millimeter långa.

Partiklarna härrör från mänsklig aktivitet och mänskliga produkter. Även om reningsverken filtrerar bort det mesta av mikroplasten kommer en del ändå ut därifrån. Mikroplastpartiklar härrör också från sådant som bildäck, konstgräsplaner och hygienprodukter med små plastpartiklar i sig.

Abborrar drabbas
Den nya studien pekar på allvarliga konsekvenser av den här mikroplasten för Östersjöns abborryngel, alltså nykläckta abborrar.

En grupp abborryngel fick i studien simma i vatten utan plast. En grupp simmade runt i vatten med vad forskarna kallar en "medelhög" halt plast, med 10 000 partiklar per kubikmeter. Ytterligare en grupp utsattes för vad forskarna definierar som en hög halt av mikroplastpartiklar, med 80 000 partiklar per kubikmeter.

Av skäl som forskarna inte är riktigt på det klara med valde fiskynglen att äta upp de synliga plastpartiklarna. De valde till och med plasten före mat.

Det här hade alltså dödlig verkan på många av fiskynglen i försöket. I medelgruppen dog hälften och i gruppen med en hög halt plast dog alla abborryngel på kort tid.

Mikroplaster orsakar beteendeförändringar
En annan förändring syntes också. Plastätande fiskar visade inga flyktbeteenden när de utsattes för en rovfisk.

– De reagerar inte på närvaro av rovfisken. Det de ska göra i en sådan situation är att uppvisa så kallat frysbeteende, alltså att de är helt stilla för att undvika att bli uppätna. Eller så ska de försöka undvika rovdjuret. Men det verkar som om fiskarna saknar det beteendet efter att ha ätit mikroplast, säger Peter Eklöv vid Uppsala universitet.

Oklart vad förändringarna beror på
Mekanismen bakom det förändrade beteendet är oklar för forskarna. Det verkar som om det finns kemiska komponenter i plasten som påverkar fiskynglens beteende på det här sättet, säger forskaren Peter Eklöv.

Plasten som testades i studien är polystyren, en vanlig plast i plastskräpet i våra hav. De undersökta partiklarna, som alltså fastnade i magen på abborryngel, var en tiondels millimeter stora.

Halten plastpartiklar i den grupp fiskar där samtliga dog i studien är ovanlig i våra vatten, men kan förekomma till exempel utanför plastfabriker, säger Peter Eklöv. Halten i "medelgruppen" där hälften av abborrynglen dog är dock relevant för hur det faktiskt kan se i svenska vatten, säger han.

– Vi vet ju att vi har problem med uppväxten av fisk i kustnära områden, från små fiskar till stora fiskar, säger Peter Eklöv och fortsätter:

– Vi vet inte riktigt vad som ligger bakom att fiskyngel dör i så hög utsträckning. Mikroplaster skulle kunna vara ett av problemen bakom detta.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".