Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Luddig demensdiagnos kan förkorta livet

Publicerat måndag 5 december 2016 kl 05.05
"Det är ju som en Pandoras ask"
(2:54 min)
Mörk mystisk bild, ensam man vid ödehus
Fel mediciner kan ge skräckhallucinationer. Foto: Fredrik Mickelsson

Var fjärde demenspatient i Blekinge får en allmän demensdiagnos, demens UNS, istället för att utredas och behandlas för en specifik demenssjukdom.

Problemet finns i hela landet men Blekinge är sämre än rikssnittet.

– I den diagnosen kan det gömmas okända Alzheimers patienter, Parkinsondemens, Levy body demens, alkoholdemens. Vi vet ju inte vad som gömts i den här ospecifika demensdiagnosen, säger Iris Zahirovic, läkare och forskare vid Lunds universitet.

De olika demenssjukdomarna kräver olika behandling. Att inte få den behandlingen, eller få fel behandling, kan försämra livskvalitén och förkorta livslängden, menar Iris Zahirovic.

Ska anpassas till varje patient
Nyligen gav Socialstyrelsen ut nya riktlinjer för demensvården och där trycker man hårt på just personcentrerat förhållningssätt, alltså att alla insatser från utredning, uppföljning, stödinsatser och läkemedelsbehandling ska anpassas till varje unik patient.

Men i Blekinge får var fjärde demenspatient den diffusa diagnosen demens UNS, vilket är fler än riksgenomsnittet. Ansvariga för demensregistret Svedem dit landstingen rapporterar in sina siffror menar att andelen ospecificerad demens inte borde ligga högre än en av tio. I alla andra fall borde man kunna utreda och få fram vilken sorts demens det handlar om.

Oklart vad det beror på
Christina Wieslander är avdelningschef inom Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen, inom Blekinge landsting. Hon har svårt att sätta fingret på vad den höga siffran för demens UNS i Blekinge beror på. Men funderar kring stafettläkare.

– Det jag kan se är att man stärker patienternas möjligheter om man har kontinuitet i vården. Men om det är en förklaring för hur den här diagnosen sätts, det kan jag inte säga säkert, säger Christina Wieslander

Hur kommer ni arbeta med att fler ska kunna få en specifik demensdiagnos?

– Det blir ju en samverkan mellan kommunen, primärvården och landstinget. Så vi, precis som alla andra, måste nu se över vad som kan förbättras för den här gruppen, säger Christina Wieslander.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".