Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Älmhult

Kommuner säger nej till flyktingbarn

Publicerat onsdag 29 juli 2009 kl 14.58
Många kommuner vill inte ta emot ensamkommande flyktingbarn. Foto: Lars Pehrson/Scanpix

I Sverige väntar omkring 250 ensamkommande flyktingbarn på att få någonstans att bo. Bara 99 kommuner tar emot barnen och platsbristen är akut. Ändå säger tre av Kronobergs kommuner nej till flyktingbarnen.

– Vi har väldigt liten erfarenhet och väldigt lite kompetens för att ta hand om ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Då känner vi att vi inte kan mäkta med den uppgiften, säger Elizabeth Peltola. Hon är kommunalråd i Älmhults kommun, en av de kommuner som inte tar emot minderåriga flyktingar utan familj. 

Det finns redan en flyktingmottagning i Älmhult för vuxna flyktingar, en mottagning som Elizabeth Peltola är mycket nöjd med. Där säger hon att det finns hög kompetens och mångårig erfarenhet, men inte av den typ som krävs för att ta emot ensamkommande barn. 

"Stor skillnad"
– Det är ganska stor skillnad att ta emot vuxna och att ta emot ensamkommande barn som inte kommer med sina föräldrar. De har andra upplevelser med sig i bagaget. Det är självklart alltid möjligt att bygga upp kompetens men det kommer ta ganska lång tid, säger Elizabeth Peltola. 

På Migrationsverket är man kritisk mot att inte fler kommuner har ett avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Dessutom tycker man tvärt emot Elizabeth Peltola att kompetensen visst finns i kommunerna, och att de minderåriga flyktingbarnen inte behöver mer stöd än vad kommunerna klarar av.

– Det är deras bedömning och vi har gjort en annan. Det vi måste titta på är om det är ett sådant tryck att vi måste ompröva vårt ställningstagande, säger Elizabeth Peltola.

Långsiktigt åtagande
Elizabeth Peltola säger att om de ska börja ta emot flyktingbarn måste man vara försäkrad om att verksamheten blir långvarig och att det fortsätter att finnas ett behov för platserna. Det kräver ett långsiktigt åtagande från både kommunen och Migrationsverket.

– Vi är alltså beredda att ompröva beslutet, men vårt ställningstagande hittills är att vi inte tecknar det här avtalet, säger Elizabeth Peltola.

Mikael Delin
mikael.delin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".