Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskap

Virus vapen mot resistenta bakterier

Publicerat måndag 31 oktober 2011 kl 16.05
"De går enbart på bakterierna"
(1:36 min)
En mängd små bakteriofager attackerar en bakterie Foto: Wikimedia Commons

Efterhand som fler och fler bakterier blir resistenta mot antibiotika så finns ett stort behov av att hitta andra alternativ för att behandla infektioner. 

Nu ökar intresset för en metod som utvecklades i Sovjetunionen men som aldrig slog igenom i väst, nämligen bakteriofager - virus som attackerar bakterier.

Bakteriofager upptäcktes under början av nittonhundratalet, innan penicillinet, och stora forskningsatsningar drogs igång för att undersöka hur de kunde användas mot infektioner, bland annat dysenteri. Men när penicillinet kom svalnade intresset för bakteriofager i väst. Däremot fortsatte forskningen i Sovjetunionen och i dag finns de världsledande forskarna inom ämnet i Georgien. I Ryssland och Georgien säljs bakteriofager i dag via apotek.

Kan dröja år

Nu vaknar även intresset för bakteriofagerna i väst och de har bland annat används på försök vid brännskador och öroninfektioner i Europa. Men enligt flera bedömare kommer det att dröja flera år innan metoderna är tillräckligt utvecklade för att användas inom sjukvården.

Anders Nilsson är lektor i mikrobiologi vid Stockholms Universitet och arbetar med att bygga upp ett bibliotek av bakteriofager. För en av de stora skillnaderna mot antibiotika är att bakteriofagerna är mycket specifika.

– De går direkt på bakterierna och enbart på bakterierna, till och med är det så att varje bakteriofag bara går på en enda stam av bakterier. Så de är som målsökande robotar, säger Anders Nilsson.

Ständig kapprustning

Bakteriofagerna alltså väldigt specifika. Varje fag attackerar bara en viss bakterie. Det kan vara både en fördel och en nackdel. Bakteriofager kan bara användas om man är säker på vilken bakterie det är som orsakar infektionen, men det har också fördelar eftersom de inte påverkar de nyttiga bakterierna i till exempel tarmen lika mycket som antibiotika.

I naturen finns bakteriofagerna överallt där det finns bakterier och de är en av jordens vanligaste livsformer. Det råder en ständig kapprustning mellan bakteriofagerna och bakterierna som de attackerar, så läkemedel med bakteriofager skulle behöva uppdateras hela tiden för att fortsätta fungera effektivt efterhand som bakterierna förändras.  

Vetenskapsradion
vetenskapsradion@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".