Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
LESSEBO

Klyftorna i skolan ökar - Lessebo i botten

Publicerat torsdag 3 maj 2012 kl 17.24
Fjelkner: Måste se de goda exemplen
(1:37 min)
Foto: Janerik Henriksson/Scanpix

Skillnaderna mellan de elever som klarar sig bäst och de som klarar sig sämst i skolan blir allt större, enligt en rapport som Lärarnas riksförbund presenterar idag. Lessebo kommun placerar sig i botten när det gäller att kompensera elever som har sämre förutsättningar att klara skolan.

– För den enskilde eleven och även för samhället är det en katastrof att skolan inte är kompensatorisk och likvärdig, kommenterar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån jämförs bland annat hur väl kommunerna klarar av att uppväga elevernas olika förutsättningar, som invandrarbakgrund och låg utbildningsnivå i hemmet. Och där fanns Lessebo bland dem som lyckats sämst.

– Jag känner igen mig i en del. Vi har många nyanlända som har det kämpigt, och har svårt att klara skolan. De har inte gått i skolan i sina hemländer och kan ha varit med om svåra saker och trauman, säger  Carl-Axel Hallberg, utbildningschef i Lessebo.

Högre lärartäthet än rikssnittet
Han påpekar samtidigt att de Lesseboelever som går på gymnasiet i Växjö i högre utsträckning än Växjöelever går ut med godkänt i alla ämnen. Ragnar Lindberg, utbildningsnämndens ordförande i Lessebo kommun säger att kommunen de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att motverka skillnaderna.

– Vi ligger över riksgenomsnittet när det gäller lärartäthet, som är 8,3 per hundra elever och vi ligger på 8,5. Och så har vi har förändrat resursfördelningssystemet efter att Skolinspektionen varit här. Så vi har gjort mycket för att komma till rätta med det här, säger han.

Rapporten ska upp på politisk nivå
Sedan skolan kommunaliserades för 20 år saknas enhetliga regler för hur mycket undervisning en elev har rätt till, eller hur mycket av undervisningen som ska vara lärarledd. De kommuner som lyckats bäst med elever från hem med låg utbildningsnivå- Pajala, Sotenäs och Övertorneå- har alla satsat extra på just undervisningen. Enligt Ragnar Lindberg kommer man nu att titta närmare på Lärarnas riksförbunds undersökning och sedan överväga om lärarnas undervisningstid behöver ökas.

– Först ska vi läsa rapporten. Sedan kommer vi att titta på den på politisk nivå och se vad som måste göras.

Karin Avenäs
karin.avenas@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".