Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Utbildning i Kronoberg

Många universitetsstudenter har brister i skrivandet

Publicerat tisdag 11 juni 2013 kl 05.25
"Många har svårt att uttrycka sig"
(1:45 min)

En fjärdedel av de elever som börjar på universitet har så stora brister i sin språkförmåga att de har svårt att klara universitetsstudierna. Och gymnasiebetygen har liten betydelse i sammanhanget - bland den fjärdedelen finns elever med betyget mycket väl godkänt i svenska.

– Sedan en lång tid tillbaka, sedan 2005 har vi sett att de studenter vi har svårigheter att uttrycka sig skriftligt. Det kan handla om meningsbyggnad, det kan handla om satsbyggnad, meningsbyggnad, punktuering och sådan saker som man tycker är ganska så fundamentalt, disposition av text och så vidare, säger Brita Cederblad som är dekan vid lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet.

En fjärdedel av eleverna som börjar på lärarutbildningen har alltså stora problem med att skriva en korrekt text, att bygga en mening och sätta punkt på rätt ställe, till exempel. Och det trots att några av dem har haft högsta betyg i svenska från gymnasiet.

Inte med betygen att göra

– Det vi har kunnat se är att det inte har med betygen att göra. Det finns dem som har haft MVG från gymnasiet och ändå hamnat i den kategori som inte har haft tillräckliga förmågor.

Mycket talar för att det här gäller även andra studenter, på andra utbildningar, men på lärarutbildningen har det blivit uppenbart eftersom man under en lång tid testat elevernas språkförmåga - och också kunnat se att krav på högre betyg för att komma in, inte nödvändigtvis löser problemet. Däremot har det visat sig att elever med hög motivation har kunnat åtgärda sina brister och ta sig igenom utbildningen på ett bra sätt.

Så hur ska man göra för att komma till rätta med problemet?

– Det funderar vi på just nu. Vi tycker ju att det här med motivation, vad är eleverna har för motivation är en viktigt faktor att jobba med, hur man kan komma åt det. Tyvärr då har det ju visat sig att betyg och förkunskaper inte verkar vara så avgörande som man kanske skulle ha hoppats för att få en enkel lösning, säger Brita Cederblad.

Linnéuniversitetet lockar "de egna"

Flera av de blottare som anmälts har begått brotten på Campus i Växjö. Foto: Sandra Douglasdotter/SR

Mer än hälften av de elever i Kronoberg som går vidare till högre utbildning väljer Linnéuniversitetet. Men skillnaden är stor var i länet man bor.
Medan intresset för hemma-universitetet är ganska svalt i Markaryd väljer uppåt 70 procent av eleverna i de östra länsdelen studier i Växjö.

Varannan älmhultselev läser vidare

Hanna Sjöman och Mona Strandberg går på Haganässkolan i Älmhult och tänker bägge läsa vidare. Foto: Lena Pettersson/Sveriges Radio

Det är stora skillnader i länet mellan hur många som går vidare till högskola och universitet efter gymnasiet. I Lessebo går bra drygt en tredjedel vidare till högre studier medan nästan hälften av eleverna i Älmhult läser vidare på högskola eller universitet.
Hanna Sjöman går på Haganässkolan i Älmhult och ska pluga vidare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".