Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Växjö

Över 40 procent av de unga i Araby saknar sysselsättning

Publicerat torsdag 13 juni 2013 kl 05.10
"Hur länge ska man vänta för att få jobb?"
(2:50 min)
1 av 5
En av de unga killarna visar en tatuering i underläppen, dold från föräldrarna. Förkortningen FTP står för ”Fuck the police”, säger han. Foto: Katarina Gunnarsson/Sveriges Radio.
Bostadsområdet Araby räknas till ett av landets femton särskilt utsatta stadsdelar. 41 procent i åldern 20-25 varken studerade eller arbetade 2010. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio
2 av 5
Bostadsområdet Araby räknas till ett av landets femton särskilt utsatta stadsdelar. 41 procent i åldern 20-25 varken studerade eller arbetade 2010. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio
Bo Frank (M) kommunalråd i Växjö. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio.
3 av 5
Bo Frank (M) kommunalråd i Växjö. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio.
På cykelvägen i Araby hittar man budskap till polisen. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio.
4 av 5
På cykelvägen i Araby hittar man budskap till polisen. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio.
Klicka för grafik
5 av 5
Klicka för grafik

I stadsdelen Araby i Växjö har andelen 20 till 25-åringar som inte har jobb eller studerar, ökat mest i hela Sverige, sedan 90-talet. Det visar siffror från Arbetsmarknadsdepartementet som jämför flera  socialt och ekonomiskt utsatta stadsdelar.

I exempelvis Husby i Stockholm och Herrgården i Malmö ser det allt bättre ut, med fler unga som har sysselsättning, men tvärtom är det alltså i Araby.

Och frustrationen märks i området.

– Jag vill bara sitta inomhus, släcka av lampan och ligga i mitt rum. Bara försöka sova ut på allting och inte tänka på det, men det går ju inte för att så fort man går ut igen så träffar man alla grabbar och ingen har jobb heller ju. Så hamnar man i den här grejen igen att ingen av oss har jobb, vad ska vi göra?, säger en 22-årig man i Araby.

Politikerna pratar om att ordna jobb åt ungdomar, men jag tror bara de ljuger, säger en av de män i 20-årsåldern vi träffar i Araby. Över 40 procent av alla mellan 20 och 25 här i stadsdelen varken jobbar eller studerar. Hopplösheten tycks växa hos flera av dem vi träffar.

– Hur länge ska man vänta för att få jobb? Till sist vänder man åt fel håll. Och så som det hänt i Husby och uppe i Stockholm, det kommer att hända i många andra förorter i Sverige tror jag också. Det är inte långt i från det, säger en annan ung man.

Med senare tids bilbränder har uppmärksamheten växt på de unga vuxna i landet som varken jobbar eller studerar. Främst har fokus legat på Stockholms förorter.

Men bland de femton mest utsatta stadsdelarna, enligt Arbetsmarknadsdepartementet, syns positiva trender i de största städerna.

Jämfört med slutet av 1990-talet har den här andelen sysslolösa unga mellan 20 och 25 år minskat i till exempel Rinkeby, Stockholm, Herrgården, Malmö, och i Norra Biskopsgården i Göteborg med hela 20 procentenheter.

Däremot ökar det i de mindre städerna, som i Landskrona, Trollhättan och Halmstad. Mest i Växjö och Araby, med 17 procentenheter.

Bara mellan åren 2008 och 2010 blev de 32 procent fler i Araby, jämfört med uppmärksammade Husby i Stockholm, där de minskade med 10 procent.

Vi frågar det moderata kommunalrådet i Växjö, Bo Frank, hur det kommer sig.

– Det är väldigt enkelt att förklara därför att Växjö har ju varit en av de kommuner som haft det mest generösa flyktingmottagandet i Sverige under de senaste sex, sju åren. Och det är klart att har man då fyllt på med ungdomar som har väldigt bristfällig utbildning, det är klart att då blir inte statistiken bättre, säger Bo Frank.

Är det den enda förklaringen?

– Det är huvudförklaringen, därför att vi vet samtidigt att barn som kommer in i svenska skolsystemet, där fungerar det rätt bra, säger Bo Frank.

Vad ser du för framtid då för den 25-åring till exempel som varken jobbar eller studerar?

– Vi vet ju att förr eller senare så får de allra flesta ungdomar möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, komma in på en utbildning och sedan få arbete. Det har alltid löst sig förr eller senare, frågan är bara hur lång tid det ska ta, säger Bo Frank.

23-årige trebarnspappan Mohammed Hussein har bott sex år i Araby, och berättar att han är utbildad CNC-operatör, men att han hittills bara fått kortare praktikplatser.

– Tre månader och sedan i slutet säger de att du jobbat jättebra, men tyvärr vi har lite ekonomiproblem och vi kan inte anställa dig. Arbetsgivarna vill att vi ska jobba en kort tid gratis, men de vill inte anställa oss tills vidare. Det är det problemet som vi har, säger Mohammed Hussein.

Om rapporten

Rapporten "2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar" kommer från temagruppen Unga i arbetslivet, 1 juli 2013.

Ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skolverket.

Ekot har tagit del av ett utkast. Siffrorna är dubbelkollade men rapport-texten kan komma att ändras.

Definition: Ung utanför

För att räknas till gruppen 16–25-åringar som varken arbetar eller studerar gäller följande kriterier:

Under ett helt kalenderår har personen...

...inte haft inkomster över ett basbelopp (42 800 kr år 2011).

...inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

...inte arbetspendlat till Norge eller Danmark.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".