Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vägen in

Bosnierna har lyckats bra

Publicerat måndag 18 januari 2016 kl 05.44
"Det var det bästa som hänt mig att få ett jobb och klara sig själv"
(1:20 min)
Här sitter Edina Maslac på en scen på fritidsgården i Alvesta, i bakgrunden ser man målade handavtryck. Foto: Anneli Koskinen/Sveriges Radio
Edina Maslac jobbar på fritidsgården i Alvesta, för henne var jobbet avgörande för vägen in i Sverige. Foto: Anneli Koskinen/Sveriges Radio

Med anledning av dagens flyktingsituation så har P4 Kronoberg kollat närmare på hur det har gått för de som flydde till Sverige på 90-talet. Och det man kan se är att bosnierna har lyckats bra med att få jobb här.

#VÄGENIN: Vägen in i det svenska samhället.

Att få ett jobb är för många vägen in i det svenska samhället. Och några som har lyckats bra med att ta sig in på arbetsmarknaden är bosnierna som flydde hit på 90-talet.

En av dem som lyckades få jobb här är Edina Maslac som idag jobbar på fritidsgården i Alvesta och är engagerad politiker. För henne var jobbet avgörande för att komma in i samhället när hon kom hit från Bosnien 1993.

– Efter ett och ett halvt år började jag jobba, och det var det bästa som har hänt mig, att få ett jobb och klara sig själv, berättar Edina.

Enligt siffror från SCB som vi tagit del av så kan man konstatera att Bosnierna i nästan lika stor utsträckning har jobb som befolkningen i stort och här i länet kan man se att i hälften av kommunerna så är det till och med en högre andel bosnier som har jobb än resten av befolkningen.

Men det var inte lätt att få jobb, berättar Edina Maslac.

– Jag sökte många, många jobb, kanske över 100. Oftast fick jag inga svar, men tillslut hade jag tur...eller det lönade sig att man kämpade mycket och var så ambitiös, säger hon.

En person som har studerat närmare hur bosnierna klarat sig på arbetsmarknaden är nationalekonomen Jan Ekberg på Linnéuniversitetet i Växjö.

– Bosnierna kom i en speciell lågkonjunktur i Sverige, men trots det så etablerade de sig snabbare än många andra flyktinggrupper, säger Jan Ekberg.

Det finns flera anledningar till att det gått bra för bosnierna enligt Jan Ekberg. Att de kom från Europa spelade in på så sätt att risken för diskriminering på arbetsmarknaden var mindre och att utbildningssystemet liknar det svenska.

– Det gör att arbetsgivare känner sig mer säkra på vad de här personerna kan, säger Ekberg.

Dessutom sattes det in många arbetsmarknadspolitiska åtgärder under den tiden.


SÅ SER SIFFRORNA UT:

Andelen förvärvsarbetande bosnier mellan 20-59 år i hela landet, 2013: 77 %

Andelen förvärvsarbetande mellan 20-59 år i hela landet, 2013: 78%

I Kronobergs län ser siffrorna ut så här:

Andelen bosnier 20-59 år (2013) som har jobb: 76%

Andelen som totalt har jobb 20-59 år (2013): 79 %

Källa: SCB


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".