Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Problem med tatuerade blodgivare

Publicerat lördag 12 augusti 2006 kl 09.40

Fler och fler väljer att tatuera och pierca sig och detta ställer till det för Blodcentralerna runt om i landet.

När du registrerar dig som blodgivare får du fylla i ett formulär och bland annat får du svara på frågan om du nån gång blivit tatuerad eller om du satt en ring, smycke eller annat föremål i huden, så kallad piercing. Har det då gått mindre än sex månader sedan tatuerings- eller piercingtillfället så får du inte lämna blod. Det har Socialstyrelsen bestämt och det har med smittorisken att göra. Att pierca eller tatuera sig innebär alltid en hälsorisk, menar de, eftersom kroppens eget skydd i form av hud eller slemhinnor punkteras. Oönskade effekter av tatuering och piercing kan vara olika slags infektioner.

Även på Blodcentralen i Karlskrona är det här ett växande problem.

- Ja, vi får fler och fler blodgivare som vi placerar i karens av olika anledningar, till exempel på grund av att de rest i tropiska områden där det finns malaria eller på grund av att de piercat eller tatuerat sig. Naturligtvis, är det svårare att fylla blodbanken då. Vi får en sämre tillgång till blod, säger Birgitta Backlund som är avdelningschef.

Något som ytterligare begränsar urvalet, är att en större andel kvinnor än män blir nya blodgivare idag, berättar hon.

- Kvinnor kan av naturliga skäl inte lämna blod lika ofta som män.

Vad ska man göra åt det här?

- Vi behöver rekrytera fler blodgivare. Jag tror att det finns många människor som inte vet att man måste lämna blod för att det ska finnas till operationer och liknande. Man kan inte kan framställa blod på kemisk väg i dag, säger Birgitta Backlund.

I sommar har läget varit akut på flera Blodcentraler runt om i landet, och planerade operationer har fått ställas in i till exempel Enköping och Uppsala.

Framförallt är behovet stort av blodgrupperna A och O, enligt Blodcentralerna.

Emma Cajnerud
emma.cajnerud@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".