Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler knott längs orörda älvar

Publicerat onsdag 23 maj 2007 kl 09.23

Det finns betydligt fler knotthanar längs orörda älvar jämfört med utbyggda.

– Men du blir ändå inte mindre biten vid reglerade älvar, knotthonor kan flyga långt för att få sig ett mål mat. Däremot drabbas fåglar, säger Darius Strasevicius, Umeå universitet.

Darius Strasevicius har i sin avhandling undersökt hur vattenkraftutbyggnaden påverkar mängden knott längs de sju stora Norrlandsälvarna, från Torne älv i norr till Ume älv i söder. Han har också studerat vilka konsekvenser denna påverkan får för de fåglar som lever längs älvarna.

– Knottlarver behöver rinnande vatten för att kunna fånga upp näring, men i de utbyggda älvarna kan vattnet vara helt stillastående. Detta för med sig att fåglar som lever längs utbyggda älvar inte får tillgång till lika mycket mat, förklarar Darius Strasevicius.

För att samla knott har Darius Strasevicius kört mer än 4500 km med ett stort nät på biltaket. På detta sätt har han fångat och identifierat över 70 000 knott.

Skillnaden i antalet knott mellan älvtyperna visade sig vara mycket större för knotthanar än för knotthonor. Vid de orörda älvarna kunde det finnas upp till 100 gånger fler knotthanar. De stannar, till skillnad från honorna, i närheten av den älv där de fötts.

Knotthonorna är däremot rörligare och kan flyga långt i jakt på en måltid blod. I medeltal fanns ungefär sju gånger fler knott längs de orörda älvarna.

Hur fågelsamhällena ser ut skiljer sig också mellan orörda och utbyggda älvdalar. Den insektsätande fågeln svartvit flugsnappare har lättare att föda upp ungar längs orörda älvar jämfört med utbyggda älvar. Detta är förmodligen en effekt av den större mängden insekter som finns längs orörda älvar. Antalet fåglar som inte äter insekter tenderar att minska, efter häcksäsongen, längs orörda älvar medan de ökade längs utbyggda älvar.

Via knott sprids blodparasiten Leucocytozoon, som kan vara dödlig för fåglar. Darius Strasevicius fann en högre frekvens av parasiten i fåglar längs den ”orörda” Vindelälven jämfört med den reglerade Umeälven. Detta mönster stämmer väl överens med tätheten fågelparasiterande knott som är lägre längs Umeälven. Olika knottarter väljer nämligen olika värdar, helst attackerar knott stora och vanliga djur som t.ex. älg, sork, tjäder och orre.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".