Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hot och våld från nazister på skolor

Publicerat torsdag 24 april 2008 kl 05.36

Hot och våld, främlingsfientlighet och propaganda från nazistiska organisationer är något som skolor drabbats av, det visar vår enkät som landets skolor svarat på. På Röbroskolan i Storuman blev rektorn Kaarina Åström ifrågasatt av föräldrar och elever när skolan anställde en lärare från Venezuela.

– ”Varför skulle man anställa folk från andra länder, det finns ju folk i vårt eget land” och det tolkade jag som främlingsfientligt då man sa så, och det var faktiskt elever som sa så till mig, säger Kaarina Åström.

Främlingsfientliga åsikter finns och skolan måste förhålla sig till säger rektorn i Storuman.
– Skolan är ju ingen isolerad värld. Skolan speglar ju de samhällen vi lever i och vi måste vara medvetna om att de här strömningarna finns och arbeta med dem, se dem och jobba med dem, säger Kaarina Åström.

Hoten stannar oftast vid ord
Kaarina Åström har varit rektor i tio år på Röbroskolans högstadieskola i Storuman och hon är en av sju rektorer i länet som svarat att en elev eller utomstående med nazistiska eller främlingsfientliga sympatier hotat eller betett sig våldsamt på skolan. I hela landet så svarade 110 skolor/rektorer att personer med nazistiska eller främlingsfientliga uppträtt hotfullt och våldsamt på skolans område.

Det vanligast att elever och lärare med invandrarbakgrund kränks och hotas. Det visar den undersökning som Sveriges Radios reporternätverk har gjort och där 1300 högstadie- och gymnasierektorer har svarat.

Oftast sker hoten med ord – men det finns exempel där elever eldat i klassrummet under en lektion med en lärare med judisk bakgrund eftersom de ville ”röka ut judejävlarna”, det finns flera exempel på att invandrarelever inte får passera i korridorerna eller tvingas vänta vid en dörr för att ”vita går först”. Det finns skolbarn som jagas och till och med misshandlas på skolan och det finns skolor där invandrarelever inte vågar gå ut på rasterna.

Få vill lämna uppgifter till Säpo
En av frågorna som rektorerna fick i Sveriges Radios enkät var ”Utbildningsminister Jan Björklund har tidigare uttalat sig positivt om att skolor skulle samarbeta med Säpo när det gäller att kartlägga olika extremistgrupper. Hur skulle du ställa dig till att lämna sådan information om elever till Säpo?”

Över 80 procent av rektorerna skulle bara lämna sådan information om de var skyldiga till det enligt lag. Ett femtiotal rektorer skulle ändå vägra. Men redan idag skulle 180 rektorer kunna tänka sig att lämna information till Säpo om elever. Ett hundratal skolor har lämnat sådan information – i de flesta fall till polisen och inte till Säpo.

Hålla ögonen på dem
Av de 51 skolor i Västerbottens län som svarat på enkäten så är det en handfull skolor som svarat att man lämnar information till polisen om vem eller vilka som sprider rasistiskt och nazistiskt propaganda. Ulf Forss, fritidsledare på Balderskolan i Skellefteå har varit i kontakt med polisen efter att ha hittat propaganda och klotter.

– Och sagt vilka jag skulle förmoda att det är, att man då kan hålla ett extra öga. Vi vet vilka de är, polisen vet vilka de är, ser vi dem ser vi om de håller på att klistra upp någonting. Det handlar ju om att ta dem på bar gärning tyvärr, säger Ulf Forss, fritidsledare på Baldersskolan Skellefteå

Reporter Inga Korsbäck

Vi har samlat alla nyhetsinslag om Sveriges Radio Västerbottens kartläggning av nazistiska och främlingsfientliga aktiviteter i skolan på en sida.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".