Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Bredbandslösa måste greppa spaden

Publicerat söndag 22 juni 2008 kl 13.17

I många delar av Sverige kan hushållen välja och vraka mellan olika erbjudanden om bredband och nätbaserad tv och telefoni. I andra får folk spotta i nävarna, greppa spaden och själva gräva ner fiberkabeln om de vill få del av informationssamhället.

Med den hallelujastämning som just nu råder på den svenska bredbandsmarknaden, försäljningen av mobilt bredband ökade till exempel 440 procent förra året, skulle man kunna tro att allt är väl i landet. Så är det inte riktigt. I stora delar av Sverige är det fortfarande närmast omöjligt att få vettigt bredband. Enligt de senaste beräkningarna handlar det om 145 000 hushåll och arbetsplatser och den siffran kommer de närmaste åren att tredubblas som en följd av att de gamla kopparledningarna monteras ner. De flesta blinda fläckarna finns i norra halvan av landet, men även i Värmland, Småland, Östergötland och på Gotland är det på en del platser omöjligt att få en bredbandsuppkoppling.

Nytt statligt stöd
Frågar man mobiloperatörerna är det här inget större problem och i vilket fall som helst är det övergående eftersom utbyggnaden pågår för fullt. Deras täckningskartor stämmer dock inte alltid med verkligheten, vilket många erfarit som det senaste året köpt sig en bredbandsdongel. På mängder av platser runt om i landet är det omöjligt att koppla upp sig och lyckas man så blir det definitivt inte turbofart.

Regeringens bredbandsutredare Åke Hedén, till vardags centerpartistiskt kommunalråd i Enköping, anser inte att hushållen i glesbygderna kan vänta längre. Han föreslog nyligen att staten ska satsa ytterligare tre miljarder kronor på att eftersatta områden ska få bredband. Pengarna ska gå till att bygga stamnät som byar, socknar och andra typer av sammanslutningar ska kunna koppla in sig på.

Gräv själv
Ett helt nytt inslag i byggandet av svensk infrastruktur är att de bredbandslösa hushållen och företagen med eget arbete eller pengar själva ska stå för uppkopplingen till stamnäten.

– Det finns flera fördelar med det här. En är att det blir hög penetration, alltså att många ansluter sig. Det blir ett grupptryck i byarna och investeringskostnaderna blir mycket lägre om alla är med jämfört med om bara det är ett par hushåll som vill ansluta sig. Och eftersom det är glesbygder vi pratar om så är en annan fördel att många har grävmaskiner eller vet hur man hanterar dem, säger han till TT.

Fiber till gården
Flera projekt på det här temat har redan kommit igång. Grötlingbo är en av tre gotländska socknar där LRF tagit initiativ till något som kallas Fiber till gården. Samtliga markägare i socknen, fastboende liksom fritidshusägare, har inbjudits att delta och förutsättningarna stämmer väl överens med Hedéns förslag. Det ska grävas 60 centimeter djupa diken till alla fastigheter, ingen markägare får ta ut avgift för fiberdragningen och när allt är klart kommer Telia Soneras nätbolag Skanova och kopplar in bredbandsledningarna. Skanova kommer att äga ledningarna, men det blir ett öppet nät där varje hushåll fritt kan välja operatör.

90 procent av fastighetsägarna har hittills anmält intresse och om allt går enligt plan ska det nya nätet vara i drift nästa sommar.

Hån mot bredbandslösa
Remissbehandlingen av Åke Hedéns utredning är klar och det finns redan spekulationer om att hans förslag om nya statliga bredbandsmiljarder kommer att stoppas av finansdepartementet och kritikerna kallar utredningen en ren centerpartiprodukt.

– För de som bor i de här vita fläckarna är det ett hån när de får deklarationsblanketten som berättar vilka fördelar som kommer med att deklarera på nätet. Försäkringskassan här i Enköping håller på att lägga ner kontoret och på dörren finns ett anslag som uppmanar folk att sköta ärendena på internet. Hur kul är det om man inte har tillgång till internet? Vi håller på att få en polarisering mellan de som är innanför och de som är väldigt mycket utanför, säger Åke Hedén.

Björn Ewenfeldt/TT

Nytt och gammalt bredbandsstöd

  • Utredaren Åke Hedén föreslår att staten satsar tre miljarder kronor i stöd för bredbandsutbyggnad i glesbygd 2009-2013. Stödet ska gå till bygga anslutningspunkter i eftersatta områden som byar och socknar kan ansluta sig till. Kravet på överföringshastigheter i det nya näten är låga 2 Mbit i båda riktningarna, men det ska finnas uppgraderingsmöjligheter.
  • Utbyggnaden beräknas kosta 7,3 miljarder kronor och utöver de statliga pengarna räknar Hedén med att operatörerna, kommunerna och EU:s strukturfonder ska bidra till finansieringen.
  • Under 2000-talet har staten satsat omkring fyra miljarder kronor på bredbandsutbyggnad i glesbygden. Åke Hedén anser att det stödet använts på ett riktigt sätt. Kritikerna menar dock att stödet inte alltid gick till avsedda områden och att bristen på dokumentation gör det omöjligt att utvärdera stödet.

(TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".