Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Misslyckande av ja-kampanj och s-ledning

Publicerat måndag 15 september 2003 kl 07.52
Den klara majoriteten för ett nej i länet var väntad av statsvetarna, däremot blev den kraftiga övervikten för nej i landet en överraskning. En dålig ja-kampanj och ett misslyckande av den socialdemokratiska ledningen tros vara ett par av anledningarna till nej-et.
Drygt 72 procent av västerbottningarna röstade nej till EMU. Bara i Jämtlands län röstade fler nej. (77,4 procent). I länet är Vilhelmina, Dorotea och Sorsele de kommuner där störst andel röstade nej. Flest ja-sägare finns i Umeå. Att Västerbotten är ett starkt nej-fäste var väntat, säger Svante Ersson, statsvetare vid Umeå universitet. Det finns ett starkt motstånd till EU och EMU i länet. - Men man ska inte glömma bort att många ledande företrädare på nej-sidan komemr från Västerbotten, Maud Olofsson, Sören Wibe, Jonas Sjöstedt, säger Svante Ersson. Segern för nej-sidan var större än någon räknat med. 41,8 procent ja-röster och 56,1 procent nej-röster. - Försprånget för nej-sidan är jättestort, säger statsvetaren Nicholas Aylott. Han tror att en del av förklaringen till att svenska folket inte vill delta i eurosamarbetet beror på tidpunkten för folkomröstningen, just när till exempel Tysklands ekonomi är dålig. Men Nicholas Aylott tycker också att ja-sidan gjort en dålig kampanj. - De hade svårt att bestämma om de skulle använda ekonomiska argument eller politiska, men jag tror också att den socialdemokratiska ledningen misslyckades med att hantera det faktum att partiet och arbetarrörelsen var splittrade, säger statsvetaren Nicholas Aylott.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.