Umeå

Granens arvsmassa kartläggs

Granskog. Foto: Hasse Holmberg / Scanpix
1 av 2
Granskog. Foto: Hasse Holmberg / Scanpix
Professor Stefan Jansson, Umeå Plant Science Center. Foto Tommy Engman/SR Västerbotten
2 av 2
Professor Stefan Jansson, Umeå Plant Science Center. Foto Tommy Engman/SR Västerbotten

Om fem till tio år kan granens arvsmassa vara kartlagd och specifika egenskaper analyserade. Det är det nya projektet vid Umeå universitet med 75 fräscha miljoner som skall göra det.

Publicerat måndag 4 januari 2010 kl 11:42

Men hur man egentligen skall göra i slutfasen av projektet är inte forskarna riktigt klara med, enligt Stefan Jansson som är professor i fysiologisk botanik vid Umeå universitet och ansvarig för sekvensieringen. Kommande teknik och ny forskning skall bidra med nycklar för att kunna bestämma granens DNA-spiraler när den dagen kommer.

De 75 miljoner som forskargruppen i Umeå ansökte om i höstas och som kom just före jul räcker inte till hela projektet. utan en stor del av de sammanlagda kostnaderna ligger redan i utrustning och löner för personal. Ett trettital personer kommer att vara engagerade på ett eller annat sätt.

Användbart för träförädling
De nya 75 miljonerna kommer att kunna betala för några doktorander eller postdocar som skall delta i projektet, men de mesta pengarna går till förbrukning av kemikalier som används i analysmaskinerna.

Efter de vetenskapliga och grundforskningsmässiga resultaten vunnits av professor Stefan Jansson och medarbetare finns det också praktisk användning i sikte.

– På plantskolorna kan man hitta plantor och frön med proviniens, dvs att de kommer från vissa bestånd som har visat goda egenskaper. Om en tio år tänker vi oss större precision där man kan välja utifrån specifika egenskaper som man vill ha, säger professor Stefan Jansson.

Mer arvsmassa än människan
Den här forskargruppen har bestämt sig för gran därför att en del andra träd redan är arvsmassebestämda - poppel och asp är sådana träd - och därför att granens arsmassa är väldigt stor, större än människans. Det finns mycket kunskap att använda vidare om olika meknismer i ett träd.

Granen är mycket mer ekononomiskt betydelsefull. Det som talar för granen är också att den är lättare att testa arvsegenskaper på än tall, eftersom man kan ta sticklingar och plantera nya träd och se resultatet, medan tallen inte alls fungerar så. Dessutom är granen det vanligaste barrträdet i vårt land. Men när man väl kartlagt arvsmassan - hela DNA-spiralen - så återstår att ta reda på vad varje gen åstadkommer och styr. Och de kunskaperna kan överföras på tallen i ett senare skede.

De 75 miljonerna till projektet kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som brukar kallas Walllenbergstiftelsen.

Tommy Engman
tommy.engman@sr.se

Skriv ut

Dela