Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Asylsökande barn till nya kommuner

Publicerat måndag 15 februari 2010 kl 14.14

Sverige har två nya kommuner för ensamkommande barn utan vårdnadshavare som söker asyl. Det är Skellefteå och Umeå som har kommit till eftersom Migrationsverket jobbar med att utöka antalet från fyra till tio.

I dag är det Malmö, Mölndal, Sigtuna, Solna, Gävle, Norrköping och Örebro som är ankomstkommuner, förutom nykomlingarna Skellefteå och Umeå.
– Det innebär att barn får komma till fler ställen i landet och det gör att det inte blir samma tryck på de fyra kommuner vi hade från början. Vi ville också få en ökad regional betydelse i mottagandet, säger Caroline Henjered som är verksamhetschef för mottagning på Migrationsverket.

I fjol kom 2 250 barn när återigen Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson slog näven i bordet. Då tillkom Gävle, Norrköping och Örebro. I år väntas antalet ensamkommande barn bli ännu fler än i fjol. Senaste prognosen pekar på 2 400 barn.

Nytt boende i Lövånger
I Skellefteå är Per Ådén som är enhetschef på Socialkontoret glad över att bli ankomstkommun.
– Vi får då hela kedjan från det att barnet sätter sin fot i landet tills att han eller hon fyller 21 år. Det positiva är också för kommunen att det blir 11 nya jobb eftersom vi tänkt anställa en till SFI-lärare så att barnen får börja med svenska-studier på en gång.

Platsen för det nya boendet är Lövånger, där det fanns lediga lokaler ovanför före detta vårdcentralen. Här pågår byggnationer för fullt och förhoppningen är att personalen är anställd och boendet kommer igång i mars.

Per Ådén tror inte att det finns några nackdelar alls med att bli ankomstkommun. Mycket med tanke på erfarenheterna med att jobba med att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det har Skellefteå kommun gjort sedan 1987. Däremot kan det bli problem i ankomstboendet om det kommer för många barn samtidigt.
– Vi har planerat för att ta emot tio barn, men det finns plats för 20 om det skulle bli kris säger han.

Går inte att förstå
Men erfarenheten visar också på att barnen som kommer är ofta väldigt starka och kompetenta barn som vill och kan saker.
– Men är det barn som har stora behov som vi inte kan möta, så måste vi se till att de får hjälp säger Ådén.

1994 kom Hibo Adbullahi från Somalia till Sverige och i dag jobbar hon på samma boende som hon kom till då. Hon ger tips till alla som jobbar med flyktingbarn att kom ihåg.
– Säg aldrig att ni förstår, för det kommer ni aldrig att göra. Glöm heller inte att de är barn, säger Hibo Adbullahi.

Reporter Åza Meijer
aza.meijer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".