Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Hälsa

Larm om självmordplaner kan rädda liv

Publicerat måndag 24 januari 2011 kl 14.15
Nätfolk kan rädda liv
(1:41 min)
1 av 2
Örjan Owesson, biträdande chef för polisens länskommunikationscentral. Foto: Lillemor Strömberg/SR.
Foto: Lillemor Strömberg/SR.
2 av 2
Foto: Lillemor Strömberg/SR.

Varje vecka får polisen samtal från oroliga som befarar att någon de känner står i begrepp att ta sitt liv. Numera är det inte ovanligt att ropet på hjälp kommer via nätet. I bloggar, forum och annan kommunikation snappas budskapet upp.

Det är viktigt att hitta en person som uttrycker tankar och planer på självmord. Statistiken talar för att den som inte lyckats med ett självmordsförsök oftast inte gör fler försök.

– Om det är 100 personer som försöker ta livet av sig, och man lyckas stoppa dem så att de inte gör det här självmordsförsöket eller gör försöket men misslyckas, då är det bara 15 av dem som kommer att försöka igen, säger Örjan Owesson på polisens länskommunikationscentral dit samtalen kommer.

När livströttheten och ångesten uttrycks via nätet är första problemet att ta reda på var personen finns. Ett sätt att spåra ip-numret till den dator som användes för att lämna meddelandet.

– Vi har inte lokala resurser i någon polismyndighet för att spåra ip-adresser och så vidare, utan då måste vi vända oss till Rikskriminalpolisen där det finns en speciell it-avdelning som kan utföra den här typen av spårningar, säger Örjan Owesson.

Vid Rikskriminalpolisen gör man först en bedömning om det är ett reellt hot mot liv och hälsa - eller om det är ett pojkstreck. Oftast kan man inte avfärda hotet, säger Anders Ahlqvist, Ställföreträdande sektionschef, It-brottssektionen. Samtal om hotande självmord är inte ovanliga, men det finns ingen statistik på hur många de är, eller om de ökar eller minskar. När it-polisen hittat en fysisk adress lämnas ärendet till den lokala polisen.

– Vi åker alltså hem till vederbörande och knackar på och gör en bedömning. Öppnar de inte har vi lagstöd att gå in och kontrollera att de mår bra. Ofta blir det ju så att de mår dåligt, och vi skjutsar dem då till sjukvård, säger Örjan Owesson, biträdande chef för polisens länskommunikationscentral.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".