Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nordmalingsmålet

Samebyarna fick rätt i Högsta domstolen

Uppdaterat onsdag 27 april 2011 kl 16.20
Publicerat onsdag 27 april 2011 kl 08.51
Renägarna vann Nordmalingsmålet
(2:26 min)
1 av 8
Glada miner hos samebyarna efter beskedet. Foto: Ulrika Holmberg/SR.
2 av 8
Nils Rinander, markägaradvokat. Foto: Jörgen Heikki, SR Sámi Radio.
3 av 8
Markägaren Berth Hägglund. Foto: Ulrika Holmberg/SR.
4 av 8
Henrik Omma, sambon Kristin Mortensson och advokat Lars Melin läser domen. Foto: Ulrika Holmberg/SR.
5 av 8
Presskonferens efter domen. Från vänster; Per-Mikael Jonsson, Camilla Wikland, Lars Melin och Olge Omma. Foto: Ulrika Holmberg/SR.
6 av 8
Oleg Omma, från Ubmije (Umbyn) och jurist Camilla Wikland. Foto: Ulrika Holmberg/SR.
7 av 8
Olle Larsson intervjuas av reporter Anders Wikström. Foto: Ulrika Holmberg/SR
8 av 8
Henrik Omma, Vapsten sameby. Foto: Ulrika Holmberg/SR.

Högsta domstolen fastställer hovrättens dom och ger samebyarna rätt mot markägarna. Efter en 14 år lång process är det därmed beslutat att renbete får fortsätta bedrivas på de aktuella markerna i Nordmalingstrakten.

Olle Larsson från Ran sameby var lättad efter beskedet:
– Otroligt skönt är det. För mig betyder det en oerhörd lättnad, nu vet vi att vi har renbete även framåt i tiden. Jag hoppas att det här blir ett avslut.

Pågått sedan 1997
1997 stämde 104 markägare i Nordmalingstrakten de tre samebyarna Ran, Vapsten och Umbyn. Markägarna hävdade att renbete orsakade stora skador på skog och mark och att samebyarna inte hade någon rätt att låta renarna beta i området.

Samebyarna menade att de utnyttjat den rätt som de sedan urminnes tider har, att låta renarna beta vid kusten. Målet har tidigare tagits upp i både Tingsrätt och Hovrätt som båda gav samebyarna rätt. Markägarna överklagade båda domarna och hävdade att hänvisningen till urminnes hävd inte håller eftersom renarna börjat beta i området först under senare år.

Verktyg för hela Sápmi
Men Högsta domstolen följer alltså domarna i tidigare instanser och ger samebyarna rätt i frågan.
– Det här blir förutsättningen för framtiden. Det kommer stoppa upp liknande processer i dem här områdena norrut, men jag hoppas att vi har fått verktyg för hela Sápmi att kunna visa sedvanerätten. Även längre söderut där man har haft problem med det tidigare. Nu har vi en dom som står över de andra domarna, Härjedalsdomen till exempel, säger samebyarnas advokat Camilla Wikland.

Om Nordmalingsdomen kommer att förändra rättspraxis till samebyarnas fördel, som samebyarnas advokat tolkar situationen, kommer säkert att diskuteras framöver.

Har prövats tidigare
Härjedalsdomen som Camilla Wikland hänvisar till avgjordes till markägarnas fördel. Domen från Hovrätten för nedre Norrland överklagades till Högsta domstolen. HD granskade fallet 2004 men valde att inte ta upp det och därmed står Härjedalsdomen fast. Även Europadomstolen har granskat Härjedalsdomen men fann inte anledning att ta upp fallet.

Går man riktigt långt tillbaka har renbetesrätten prövats i högsta instans. Det var 1897 när Sverige var i union med Norge, så prövades renbetesrätten i norska högsta domstolen.

Europadomstolen inte ett alternativ
Advokat Nils Rinander har sedan början av 90-talet arbetat med att  förbereda och driva målet för markägarnas räkning. Beskedet på förmiddagen var för honom oväntat och mycket tungt.
– Den första reaktionen är en oerhörd besvikelse över utgången naturligtvis. Ser man Högsta domstolens dom så skulle vi inte gjort oss besväret att överhuvudtaget föra saken till rättslig prövning. Dem säger att det torde vara renskötselrätt över hela Västerbottens län. Det finns ingen meningsfull fortsättning för markägarna i det här fallet, man kan klaga till Europadomstolen, men det förutsätter ju att det är någon konventionskränkning och det kan jag inte se föreligger i det här fallet, säger Rinander till P4 Västerbotten.

Inte heller samebyarnas advokat Lars Melin ser det som troligt att målet kommer att gå vidare till Europadomstolen:
– Man ska först ha klart för sig att varken för samerna eller för markägarna är Europadomstolen en fjärde instans, de överprövar inte Högsta domstolens dom. Till Europadomstolen kan man gå om man upplever att ens mänskliga rättigheter är kränkta. Markägarna ska då, så vitt jag förstår, göra gällande att deras äganderätt har blivit kränkt. Min uppfattning är att den med mycket bred marginal inte har blvit kränkt.

Flaggan på halvstång
På markägaren Berth Hägglunds gård var flaggan på halvstång efter  Högsta domstolens dom. Hägglund engagerade sig tidigt i det som kommit att bli känt som Nordmalingsmålet. Efter en cirka 20 år lång tvist var han nedstämd.
– Tiden har gått, men vi har ju trott att Högsta domstolen skulle förstå markägarna i det här målet, och att den skulle gå på vår linje att det inte finns någon rätt till renbete baserad på urminneshävd. Jag tror på goda grunder att när vi gick in i den här processen så saknade vi markägare rutin och det var därför vi förlorade målet. Nu har vi fått ett avslut och vi måste på något sätt gå vidare, säger Hägglund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".